Programförklaring för Kristen gemenskap i Göteborg

Vi tror att Jesus Kristus är vår Frälsare och Herre

Vi delar trosbekännelsen, från den första församlingen, tillsammans med alla kristna genom alla tider.

I Rom. 10:9 läser vi Pauli ord:

”För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst.”

Petrus skriver i 2 Pet. 3:18:

”Väx i stället i nåd och kunskap om vår Herre och Frälsare Jesus Kristus. Hans är äran, nu och till evighetens dag. Amen.”

Målsättning

Genom en mångfald av arbetssätt och metoder vill Kristen gemenskap …

* bygga ett altare till Jesu Kristi ära, så att hans namn kan upphöjas och dyrkas

* föra ut det glada och befriande budskapet om Jesus Kristus till enskilda människor, barn, ungdomar och vuxna av skilda nationaliteter och grupper

* föra människor till en personlig kristen tro och främja gemenskap och samvaro i samhälle och församling

* befria, hjälpa, upprätta och träna individer i kristet lärjungaskap

* be skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd

* be och verka genom Guds Ords förkunnelse så att Jesu Kristi namn upphöjs och äras genom tecken, under och kraftgärningar

* arbeta med fokus så att allt som vi gör får kännetecknas av endräkt och enhet, enligt Jesu översteprästerliga förbön i Joh. 17:20-23:

”20 Men jag ber inte bara för dem, utan också för dem som kommer att tro på mig genom deras ord. 21 Jag ber att de alla ska vara ett, och att de ska vara i oss liksom du, Far, är i mig och jag i dig. Då ska världen tro att du har sänt mig. 22 Och den härlighet som du gett mig har jag gett till dem, för att de ska vara ett liksom vi är ett: 23 jag i dem och du i mig, så att de är fullkomligt förenade till ett. Då ska världen förstå att du har sänt mig, och att du har älskat dem så som du har älskat mig.”

* syftet är att varje troende ska bära frukt som består, enligt det som Jesus säger i Joh. 15:16:

”Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut och bära frukt, och er frukt ska bestå. Då ska Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn.”

* varje sak och princip som framförs måste kunna styrkas av två eller tre vittnen:

”… Efter två eller tre vittnens ord ska varje sak avgöras”, enligt Pauli ord i 2 Kor. 13:1.

Jesus sa samma sak i Joh. 8:17:

Även i er lag står det skrivet att vad två människor vittnar är giltigt.”

Denna princip betyder att vi, i allt vad vi säger och framför – i tal eller skrift – måste ha minst två trovärdiga vittnens samstämmiga vittnesbörd. Detta är själva grunden för vår förståelse av bibelns budskap och tillämpningen av dess läror. När vi tillämpar denna princip kommer vi inte fel – utan helt rätt.

Den personliga tron på Jesus Kristus

betyder att vi tror att Jesus frälser den människa som helt och fullt lämnar sitt liv till honom. Hos Jesus får man bekänna sina synder och till honom får

man överlämna sitt tidigare liv – och sin gamla livsstil – med allt vad det innebär, utan förbehåll. När så sker har människan övergått från död till liv och blivit en ny skapelse, som därefter får vandra tillsammans med Jesus Kristus genom livet.

Genom Jesu uppståndelse från de döda får den som tror på Jesus Kristus evigt liv.

Jesus förklarar i Joh. 3:16-18 att den som tror på honom får ett underbart nytt liv och slipper att gå evigt förlorad:

”16 Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. 17 Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom. 18 Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.”

Bibeln lär att frälsning sker genom att man med sin mun bekänner att Jesus är Herren och att man i sitt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, enligt vad som står i Rom. 10:9-13:

”För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst. 10 Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. 11 Skriften säger: Ingen som tror på honom ska stå där med skam. 12 Här är ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har samme Herre, och han ger av sin rikedom till alla som åkallar honom. 13 Var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst.”

Det handlar om ett under när en människa blir frälst. Det är bara Gud som kan göra så att en människa blir född på nytt. Frälsningen är en gåva till den som tror på Jesu Kristi namn, genom den helige Andes bistånd.

När någon blir frälst sker något övernaturligt i människans inre; sinnet förvandlas. Detta är tecknet på att den helige Ande har flyttat in i hjärtat.

Dopet i vatten sker i Jesu Kristi namn

Dopet i vatten är en bild av Jesu död, begravning och uppståndelse. För oss är dopet i vatten en yttre bekräftelse på en inre upplevd verklighet.

I den första församlingen tillämpades dopet i vatten för de nyfrälsta, enligt vad som Petrus befallde i Apg. 10:48:

”att de skulle döpas i Jesu Kristi namn …”

I Gal. 3:27 står:

”Alla ni som blivit döpta till Kristus har iklätt er Kristus.”

Genom dopet i vatten säger Paulus i Kol. 2:12 att den troende:

”begravdes med honom (Jesus) i dopet. I dopet blev ni också uppväckta med honom genom tron på Guds kraft, han som uppväckte honom från de döda.”

Dopet i den helige Ande

I bibeln talas det om många olika slag av dop: dop i vatten, Johannes döparens dop i vatten, dop till döden, att döpas i Faderns, Sonens och den helige Andes namn m fl. Men det viktigaste av alla dop är dopet i den helige Ande. Utan detta övernaturliga dop står vi oss helt slätt och förmår inte att göra någonting i och för Guds rike.

Johannes döparen uttalar i Mark 1:8:

”Jag döper er med vatten, men han (Jesus) skall döpa er i den helige Ande.”

Paulus skriver i 1 Kor 12:13:

”I en Ande har vi alla blivit döpta för att höra till en kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har vi fått en och samme Ande utgjuten över oss.”

Lukas säger i Apg. 1:8:

”Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judéen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.”

Vi ser i Apg. 2:38 att dopet i vatten, som sker i Jesu Kristi namn, och andens dop hör samman:

”Petrus svarade dem: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva.”

Dopet i eld

Dopet i den helige Ande och dopet i eld är viktiga fenomen som hör samman i det kristna livet. Att bli döpt i eld handlar om att av den helige Ande få den iver, den hängivenhet och det engagemang som behövs för att klara av att göra Guds väldiga gärningar, som Jesus Kristus har gett sina lärjungar i uppgift att utföra.

Matteus skriver i kapitel 3:11 både om Johannes döparens och Jesu uppgift:

”Jag (Johannes) döper er i vatten till omvändelse, men den som kommer efter mig (Jesus) är starkare än jag. Jag är inte ens värd att ta av honom hans sandaler. Han skall döpa er i den helige Ande och i eld.”

Dopet i den helige Ande och dopet i eld är viktiga bibliska principer och läror. Därför behandlar flera bibliska författare detta ämne. Lukas bekräftar saken med samma ord i kapitel 3:16:

”Johannes (döparen) svarade dem allesammans: ´Jag döper er med vatten. Men det kommer en som är starkare än jag, och jag är inte ens värd att knyta upp hans sandalremmar. Han skall döpa er i den helige Ande och i eld`.”

Bärarlag

Den första kristna församlingen leddes av ett bärarlag med olika funktioner.

Bärarlaget bestod av minst en apostel, en profet, en evangelist, en herde och en lärare, men också av diakoner och hjälptjänster av olika slag. Vi tror att ett sådant bärarlag ger en solid, stark, barmhärtig och väl fungerande verksamhet. När allt tillämpas i kärlek, med sanning och nåd som ledstjärnor, så tror vi att Gud kommer att välsigna våra händers verk.

För att vi ska fungera, på bästa sätt, behöver vi andlig utrustning även på det personliga planet. Bibeln benämner det ”andliga nådegåvor”. I 1 Kor. 12:8-11 förklarar Paulus vilka de övernaturliga gåvorna är – och som vi alla behöver:

”8 Den ene får av Anden ord av vishet, den andre får ord av kunskap genom samme Ande. 9 En får tro genom samme Ande, en får gåvor att bota sjuka genom samme Ande, 10 en annan att göra kraftgärningar. En får gåvan att profetera, en annan att skilja mellan andar. En får gåvan att tala olika slags tungomål, en annan att uttyda tungomål. 11 Men i allt detta verkar en och samme Ande, som fördelar sina gåvor åt var och en som han vill.”

I nästa kapitel, det 13:e, påpekar aposteln att allt måste ske på ett kärleksfullt sätt. 

”Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan. Det kommer ner från ljusens Far, som inte förändras eller växlar mellan ljus och mörker”, enligt Jakob 1:17.

Petrus bekräftar i 1 Pet. 4:10 att vi har fått en nådegåva till att förvaltas på rätt sätt:

”Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd.”

I Jesu missionsbefallning hittar vi vårt uppdrag

Vi vill aktivt gå ut och arbeta för att Jesu missionsbefallning ska uppfyllas under vår livstid, enligt Matt. 28:18-20:

”18 Åt mig (Jesus) har getts all makt i himlen och på jorden. 19 Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn 20 och lär dem att hålla allt som jag befallt er. Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut.”

Mark 16:15-18 bekräftar detta:

”15 Och han sade till dem: ”Gå ut i hela världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen. 16 Den som tror och blir döpt ska bli frälst, men den som inte tror ska bli fördömd. 17 Dessa tecken ska följa dem som tror: I mitt namn ska de driva ut onda andar. De ska tala nya tungomål. 18 De ska ta ormar med händerna, och dricker de något dödligt gift ska det inte skada dem. De ska lägga händerna på sjuka, och de ska bli friska.”

I Apostlagärningarnas första kapitel förklarar Lukas samma sak men på ett annat sätt i vers 8:

”Men när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem, i hela Judéen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.”

Vår uppgift är att göra lärjungar, som gör lärjungar, som gör lärjungar

Paulus förklarade för Timoteus i 2 Tim. 2:2 hur denne ska tänka, agera och arbeta:

”Det du har hört av mig inför många vittnen ska du anförtro åt pålitliga personer som i sin tur ska kunna undervisa andra.”

Här beskriver Paulus vikten av att inte bara arbetar tillsammans med Timoteus utan också att han arbetar genom honom.  Detta är en viktig strategisk princip som löper igenom hela bibeln.

I Jesu översteprästerliga förbön, i Johannes evangeliets kapitel 17 vers 14, riktar Jesus sig till sin himmelske far och ber:

”Jag har gett dem ditt ord”

… och i vers 20 fortsätter han att be, på ett strategiskt sätt, för sina lärjungar:

”Men jag ber inte bara för dem, utan också för dem som kommer att tro på mig genom deras ord.”

Fadern gav sin son Jesus Kristus i uppdrag att ta hand om sina lärjungar, för att de i sin tur skulle föra budskapet vidare till andra, till nästa generation och därefter till kommande generation.

Missionsbefallningen handlar om att föra Jesu viktiga uppdrag vidare till nya generationer och släkten, hela tiden. Men den handlar inte om att samla människor runt prästen eller pastorn. Meningen är att vi ska arbeta genom dem som är runt omkring oss.

Din och min uppgift är att göra lärjungar till Jesus, som i sin tur gör lärjungar, som sedan gör lärjungar.

Vi för ingen medlemsmatrikel

I bibeln finner vi ingen uppmaning till att skaffa medlemmar till en speciell kyrka, förening, bönehus eller samfund. Därför söker vi inte några medlemmar. Och av den anledningen för vi inte heller någon medlemsmatrikel. Vi menar att den rättmätige ägaren till de troende – Jesus Kristus – får föra sin medlemsmatrikel, där han sitter i himlen.

Kristen gemenskap i Göteborg är beroende av kärleksrelationer. Men vi söker inte några förmåner av de människor som vill arbeta tillsammans med oss.

Vi ber att den helige Ande ska sända till oss människor, efter Guds vilja. De som han sänder vill vi arbeta tillsammans med. Lukas skriver i Apg. 2:42 om att de som kommit till tro var tillsammans och …

”De höll troget fast vid apostlarnas undervisning och vid gemenskapen, brödsbrytelsen och bönerna. 44 Alla de troende var tillsammans …”

Paulus förklarar i Ef. 3:17-19 vitsen med att ni tillsammans med alla de heliga ska fatta och förstå det som är viktigt:  

”17 att Kristus genom tron ska bo i era hjärtan och att ni ska bli rotade och grundade i kärleken. 18 Då ska ni tillsammans med alla de heliga kunna fatta bredden och längden och höjden och djupet 19 och lära känna Kristi kärlek, som går långt bortom all kunskap. Så ska ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet.”

Detta innebär att vi bryr oss om de människor som arbetar tillsammans med oss för evangeliets utbredande. Det är vårt ansvar.

Vårt ansvar är att göra allt vi kan och på bästa sätt. Det handlar om att vi, upp till den förmåga och nåd som Gud ger oss, vill möta de behov som finns, i vår gemenskap – så att det kärleksfulla evangeliet om Jesus Kristus inte blir förfelat utan blir utbrett, trott och lytt.

Jesus kommer tillbaka

På skilda ställen i skriften står det att Jesus ska komma tillbaka för att hämta hem de sina, I Matt. 26:64 sa Jesus till översteprästen:

”Härefter ska ni se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens moln.”

Änglarna sa till lärjungarna i Apg. 1:11:

”Denne Jesus som togs upp från er till himlen, han ska komma tillbaka på samma sätt som ni såg honom stiga upp till himlen.”

Alla ska stå inför Kristi domstol

I Matteus 25:31-46 förklarar Jesus att det kommer en mycket speciell dag – domens dag:

”31 När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då ska han sätta sig på sin härlighets tron. 32 Och alla folk ska samlas inför honom, och han ska skilja dem från varandra som herden skiljer fåren från getterna. 33 Och han ska ställa fåren på sin högra sida och getterna på den vänstra.

34 Då ska Kungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse. 35 För jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. 36 Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig.

37 Då ska de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka? 38 Och när såg vi dig som främling och tog emot dig, eller naken och klädde dig? 39 Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig? 40 Då ska Kungen svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig.

41 Sedan ska han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. 42 För jag var hungrig och ni gav mig inte att äta. Jag var törstig och ni gav mig inte att dricka. 43 Jag var främling och ni tog inte emot mig, naken och ni klädde mig inte, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte.

44 Då ska de svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och hjälpte dig inte? 45 Då ska han svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig. 46 Och dessa ska gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.”

”Vi måste alla träda fram inför Kristi domstol, för att var och en ska få igen vad han har gjort här i livet, gott eller ont”, enligt 2 Kor. 5:10.

Att ha rätt fokus

Citat från greve Nikolaus Zinzendorf på 1700-talet:

“Så länge de riktade sin uppmärksamhet mot Jesus Kristus flödade Guds härlighet.

Så snart de började se på varandra eller ens fokusera för mycket på sitt arbete för honom – försvann härligheten.
Inte ens missionen fick bli så viktig att den övertog Kristi plats i centrum,
för det innebar att de förlorade det bränsle som höll elden vid liv.

”De hade gemenskap inte därför att de sökte gemenskap utan därför att de sökte Kristus.”

Sven-Allan Johansson 145 Artiklar
Ansvarig utgivare för sistatiden.se

Bli först med att lämna en kommentar

Sista tiden (Denna del omfattas ej av vårt utgivningsbevis): Kommentatorsregler

Lämna en kommentar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.