Tema Islam: Del 4 – Konvertering –
Migrationsverket hävdar att ”kristna och muslimer har samma Gud”, klicka här:
”Kristendom och islam har samma Gud”, sade en handläggare på Migrationsverket till en asylsökande konvertit från Afghanistan.
”Man kan fråga sig hur objektiv Migrationsverkets handläggare är”, säger mannens juridiska ombud Rebecca Ahlstrand, Jurist på Skandinaviska Människorättsjuristerna, bilden till höger.
”En afghansk asylsökande man, som kom till Sverige 2015, riskerar att dödas om han återvänder till Afghanistan. I Sverige har han nämligen valt att lämna islam till förmån för kristendomen”, Detta berättar mannens juridiska ombud.
Som asylskäl har mannen bland annat uppgett sin konvertering, men Migrationsverket har, enligt Ahlstrand, avslagit hans ansökan eftersom de inte tror att hans kristna tro är genuin.
Nu ifrågasätter hon Migrationsverkets objektivitet. Enligt ett dokument, som tidningen hade fått ta del av, har handläggaren, i ett förhör sommaren 2017, sagt följande till mannen:
”Du säger att du hatade din tidigare Gud, men det är samma Gud inom kristendom och islam. Hur ställer du dig till det?”
Mannen svarar att han ”har fått en väldigt bra bild av Gud”, men handläggaren nöjer sig inte med det svaret, utan fortsätter:
”Okej, men är du medveten om att det är samma Gud?”
Rebecca Ahlstrand menar att handläggarens fråga är märklig. Migrationsverkets handläggare är inte objektiv genom att ifrågasätta själva grunden för mannens konvertering.
Migrationsverket frågebatteri till asylsökande konvertiter
Migrationsverket har tagit fram ett stort batteri av frågor som de ställer till asylsökande flyktingar, som har konverterat från islam till kristendomen. Många av frågorna är grundläggande men en del av dessa är märkligt formulerade och är inte relevanta, utan rena skrivbordsprodukter.
I Sverige finns olika grundlagar, en av dessa handlar om Religions- och trosfrihet. Religionsfriheten räknas som en av de mänskliga rättigheterna, och finns uttryckt i till exempel Europakonventionen, artikel 9.
Här följer ett antal av Migrationsverkets frågor till konvertiterna. Vi på Sista tiden har försökt att ge svar på en del av dessa:
Migrationsverkets fråga: Vad är skillnaden mellan protestantismen och katolicismen?
Svar: Jesus Kristus är världens frälsare och Herre. Han dog på Golgata kors, utanför Jerusalem för 2 000 år sedan. Detta är historiskt bevisat. Jesus dog för alla människors och hela världens synder. Det betyder att han tog på sig alla människors synder och skulder, liksom all ondska när han led och dog på korset.
Efter tre dagar och tre nätter i dödsriket uppstod Jesu från de döda. Detta är historiskt bevisat av hundratals ögonvittnen. Därefter blev Jesus upptagen till himmelen.
Han lever idag i himlen och sitter på Gud Faderns högra sida.
Med protestantism menas att dessa människor tror på Jesu Kristi gudom, på jungfrufödelsen och att Jesus gjorde många olika slag av underverk. Protestanten tror på Jesu försoningsdöd och på hans uppståndelse, hans himmelsfärd och återkomst. Han har lovat att komma tillbaka en gång i framtiden, på samma sätt som han for upp till himmelen, enligt vad som står i Apostlagärningarnas första kapitel, som handlar om Jesu himmelsfärd, enligt Apg. kapitel 1 vers 6 till 11: ”6 När de nu var samlade frågade de honom: ”Herre, är tiden nu inne då du ska återupprätta riket åt Israel?” 7 Han svarade dem: ”Det är inte er sak att veta vilka tider eller stunder som Fadern i sin makt har bestämt. 8 Men när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem, i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns. 9 När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn. 10 Medan de såg mot himlen dit han steg upp, stod plötsligt två män i vita kläder hos dem. 11 De sade: ”Galileer, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som togs upp från er till himlen, han ska komma tillbaka på samma sätt som ni såg honom stiga upp till himlen.”
Läs mer här http://media.bibelfokus.se/docs/Stig_Anderasson_katolicismen.html
Inom katolicismen
tror man både på Jesus Kristus, hans liv och död. Men katolicismen lägger till en mångfald av saker att tillämpa, som går utöver vad bibelns budskap säger. Där måste man, hela tiden utföra en massa plikter och göra en lång rad av gärningar, av olika slag. Sådant binder människor i osäkerhet, oro och ångest.
I katolicismen är påven Guds företrädare här på jorden. Men det tror inte jag och vi i vår kyrka på. Den romersk-katolska kyrkan betraktar biskopen av Rom, dvs påven, som högste ledare för alla världens kristna, vilket innebär att alla romersk-katolska kyrkor i hela världen står under direkt ledning av påven.
Den protestantiska kyrkan accepterar däremot inte påvens överhöghet. Det finns för övrigt inget historiskt bevis på att Petrus var den förste påven, vilket katolicismen hävdar.
I katolska kyrkan ber man till jungfru Maria, Jesu mor. Detta är avgudadyrkan. Men det gör inte vi i vår kyrka.
Vad som förstör enheten är den enormt överdrivna uppmärksamhet katolska kyrkan ägnar Jesu jordiska mor, Maria. Eftersom Jesus är både Gud och människa borde det vara självklart att Maria bara kan vara hans mor i hans egenskap av människa.
Det finns också många andra påbud som den katolska kyrkan har hittat på under århundradenas gång, tyvärr.
Katolikerna fick läsa bibeln på sitt eget språk först 1965
Det var först år 1965 som lekmännen inom den katolska kyrkan fick läsa bibeln på sitt eget språk, alltså för bara drygt 50 år sedan. Tidigare fick bibeln läsas bara av prästerna och på det latinska språket. Det ledde till att människornas liv hölls i fångenskap av de katolska prästernas lära och tyckanden.
Afghanistan är det farligaste landet för kristna att bo i – efter Nordkorea
Fråga: Vad skiljer en missionsförsamling mot andra kyrkor som pingst och Svenska kyrkan?
Svar: En missionsförsamling tillämpar både barndop och troendedop. Vid barndop sker begjutning med vatten på barnets huvud följt av ordet att ”jag döper dig NN i Faderns och Sonens och den helige Andes namn”, enligt vad som står i Matteus ev. 28 vers 19.
Så gör man även inom Svenska Kyrkan.
Inom pingst döper man den människa som först tagit emot Jesus och blivit frälst och medveten om vad dop i vatten innebär. I Apostlagärningarna kapitel 10 verserna 44-48 står det om dop i vatten: ”44 Medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde ordet. 45 De troende judarna som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva blev utgjuten också över hedningarna, 46 eftersom de hörde hur de talade i tungor och prisade Gud. 47 Då sade Petrus: ”Ingen kan väl hindra att de döps med vatten, när de har fått den helige Ande precis som vi?” 48 Och han befallde att de skulle döpas i Jesu Kristi namn.”
Dopet i vatten är en yttre illustration på en inre verklighet som konvertiten har upplevt. Genom neddoppningen i vatten dog denne, på ett bildligt sätt, på samma vis som Jesus gjorde. Bilden av dopet visar att man nu är död från sina synder och fri från sitt gamla liv.
Genom att bli dragen upp ur vattnet, blev man, på ett bildligt sätt, uppstånden från döden och fick lämna sitt gamla liv och det tidigare sättet att tänka och agera. Det är en bild på att Jesus blev uppväckt från döden i graven, genom den helige Ande.
Med Jesus lever konvertiten nu ett nytt liv, ett uppståndelseliv. Det är fråga om ett evigt liv tillsammans med Jesus. Det är fantastiskt.
Nu lever man, dag för dag, tillsammans med Jesus Kristus. Det är ett bra sätt att leva på. Det är bättre än hur det tidigare livet var. Nu får man leva på bästa tänkbara sätt – mitt i verkligheten och verkligheten är Kristus. I Kolosserbrevet 2:17 står det att … ”Allt detta är en skugga av det som skulle komma, men själva verkligheten är Kristus.”
Fråga: Redovisa för vad som hände med Jesus från skärtorsdagen till påskdagen?
Svar: Evangelisten Matteus beskriver detta i 26:17-75 och hela kapitel 27 samt kapitel 28 fram till vers 15. Motsvarande texter finns även i Markus 14 + kapitel 15 och även i kapitel 16. Evangelisten Lukas skriver om detta i kapitel 22, kapitel 23 och även i kapitel 24. Också Johannes tar upp denna viktiga del om försoningen i sitt evangelium i kapitlen 22, 23 och 24.
I dessa kapitel står det om att Jesus instiftade nattvarden, bad i Getsemane örtagård, förråddes av Judas. Det intressanta är att Jesus hade förutsett detta, vilket vi kan läsa om på olika ställen i bibeln.
Vid nattvardstillfället säger Jesus profetiskt att Judas skulle förråda honom, enligt Matt. 26:21-25. Judas gick sedan till de religiösa ledarna och översteprästerna och sa att han ville förråda Jesus, se Lukas 22:4.
Efter måltiden gick Jesus sedan ut med sina lärjungar till en örtagård, som heter Getsemane. Där bad han intensivt.
Efter ett tag blev han förrådd av Judas med en kyss. Enligt Luk. 22:47-48 kom Judas tillsammans med en folkhop, som fängslade Jesus.
Inne på översteprästens gård blev han förnekad tre gånger av Petrus, sin lärjunge (Luk. 22:61), precis som Jesus tidigare hade förutsagt.
Jesus blev hånad av de män som bevakade honom. (Luk. 22:63).
Jesus blev dömd på felaktiga grunder, justitiemord. (Luk. 22:70-71).
Till Pilatus, romarnas ståthållare blev han förd eftersom judarna inte ägde rätt att döma någon till döden. (Matt. 27:2 och Luk. 23:1-7).
Jesus fördes sedan till Herodes (Luk. 23:8-11). Där hånades han av Herodes och hans soldater och skickades tillbaka till Pilatus.
I Luk. 23:13-25 står det om att Jesus dömdes till döden och i I Luk. 23:26-43 beskrivs Jesu korsfästelse och att Jesus dör beskrivs i Luk. 23:44-49 och om hans begravning kan vi läsa om i Luk. 23:50-56.
Jesu uppståndelse är en viktig händelse och om detta märkliga står det om i Luk. 24:1-12.
Emmausvandrarna möter Jesus, just på uppståndelsedagen, enligt Luk. 24:1 och verserna som följer.
Fråga: Vad innebär treenigheten för dig, just relationen till fadern och sonen och den helige Ande?
Svar: Ordet treenighet återfinns inte i bibeln. Med treenigheten menas att Gud är EN GUD men att han har uppenbarat sig i tre skepnader; Fadern som är skaparen, Sonen som är frälsaren och Den Helige Ande som är hjälparen.
Fråga: Vilka olika riktningar finns det i kristendomen?
Svar: Det finns massor av olika riktningar inom kristendomen:
Sammanlagt finns det cirka 9 000 (niotusen) olika kristna samfund i världen.
Enbart i Sverige finns det 50 – 60 olika samfund, till exempel; Adventistsamfundet, Alliansmissionen, Baptistsamfundet, Bibeltrogna Vänner, Equmeniakyrkan, Evangeliska frikyrkan, Frälsningsarmén, Maranata, Metodistkyrkan, Pingströrelsen, Svenska Frälsningsarmén, Svenska kyrkan, Trosrörelsen, Vineyard, Vännernas samfund, med flera.
Fråga: Vad är förbjudet enligt kristendomen?
Svar: Det är förbjudet att döda en annan människa, liksom att ljuga, att begå äktenskapsbrott och att stjäla från någon annan genom att olovligen ta hans egendom. Jag får inte göra det som skadar en annan människa. Mot andra ska jag bara göra det som jag vill att andra ska göra mot mig. Etc. Med mera.
Fråga: Vilka regler finns det för att leva rätt enligt kristendomen?
Svar: Det handlar tro, hopp och kärlek. Så här beskrivs det i 1 Kor. 13:1-13. Den sista versen är helt outstanding: ”Så består nu tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.”
Om att älska Gud över allting och älska sin nästa som sig själv, är själva grejen. Johannes säger i 1 Joh. 4:7-11: ”… låt oss älska varandra, för kärleken kommer från Gud. Var och en som älskar är född av Gud och känner Gud. 8 Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, för Gud är kärlek. 9 Så uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom. 10 Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud, utan att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder. 11 Mina älskade, om Gud har älskat oss så högt, är också vi skyldiga att älska varandra.”
Fråga: Vad finns det för skillnader mellan olika samfund och kristna traditioner?
Svar: Det finns skilda synsätt på en rad områden;
* Dopsyn
* Syn på läroämbeten
* Vissa sammanhang betonar det sakrala
* Andra menar att karismatiska uttryck är viktiga
* Asketism har vissa som sin särprägel
* Vissa riktningar är evangelikala
* Helgelse betonas på en del håll
* Att hålla på traditionen är för en del mycket angeläget
Fråga: Måste man tillhöra en religion för att hjälpa varandra och visa kärlek, eller kan även en ickereligiös person ha de egenskaperna?
Svar: Det finns en lång rad exempel på profana hjälporganisationer som gör fantastiska insatser runt om i världen, t ex:
* En ickereligiös person kan självfallet också ha goda egenskaper.
* Nej, man behöver inte tillhöra en religion för att hjälpa andra och visa kärlek. Inom skilda religioner visas stor omsorg och kärlek inom familjen och i andra sammanhang.
* Läkare utan gränser
* Röda korset
* Rädda Barnen
* Médecins du Monde
* Operation Smile etc.
Det som är utmärkande för kristendomen ÄR INTE ATT DE KRISTNA ÄR BÄTTRE MÄNNISKOR ÄN ICKE TROENDE personer. (Kristna är medvetna om att var och en har många fel och brister).
DET SOM ÄR UTMÄRKANDE FÖR EN SANN KRISTEN MÄNNISKA ÄR ATT MAN HAR FÅTT DET BÄTTRE, GENOM TRON PÅ JESUS.
Sedan är det viktigt att notera att de kristna har det bästa kvar – det eviga livet i himlen, där Jesus bor.
I himlen kommer det inte att finnas någon nöd. Där finns ingen oro och inga bekymmer. Där kommer inga kriga att förekomma och ingen ondska heller. Där kommer allting att var helt underbart och fridfullt.
Fråga: Vad heter de psalmer ni sjunger i kyrkan?
Fråga: Förklara skillnaden mellan kristendomens och islams syn på Jesus?
Svar: Inom islam var Jesus bara en profet och en god människa.
Inom kristendomen är Jesus Kristus den enda vägen som leder till Gud och han har gjort det möjligt för en människa att komma till Gud.
Inom kristendomen är Jesus världens frälsare och herre. Nu sitter han på Guds högra sida i himlen och lever för alltid.
Det är inte så att kristna och muslimer tror på samma Gud, vilket ofta hävdas utan närmare reflektion. Den kristna guden är treenig – Fader, Son och Helig ande.
Islam förnekar inte Jesu existens men där reducerar man honom till en profet, en människa av kött och blod. Det är en helt avgörande skillnad.
Och det är också så att kyrkan har ett övergripande uppdrag, att förkunna evangeliet, det glada budskapet om Sonen, Jesus Kristus, till alla. Även till människor med en annan religion. Det ska ske med respekt och ödmjukhet men också med tydlighet, en nog så svår balansgång i ett mångreligiöst samhälle.
Fråga: Vad menas med att Jesus dog för att sona våra synder?
Svar: Adam var den första människan som levde på jorden. Han skapades av Gud som det står om i 1 Mosebok 1:27:
”Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.”
Några kapitel senare i 1 Mosebok i kapitel 3 står det om hur människan föll i synd genom olydnad mot det som Gud hade sagt och förordnat. Genom denna olydnad kom döden in i världen. Rom 5:14 säger att ”Ändå regerade döden från Adam till Mose, också över dem som inte hade syndat genom en sådan överträdelse som Adams. Och Adam är en förebild till den som skulle komma.”
1 Kor 15:22 säger att ”Liksom alla dör i Adam, så ska också alla göras levande i Kristus.”
Liknelsevis kan sägas att det som Adam gjorde var att han vände allt som var rätt ”upp och ner”. När den rätta tiden kom sände Gud en man som bibeln kallar för den andre Adam. Denne man, som hette Jesus, fixade så att allt blev bra igen. Han vände det som hade gått fel genom Adam ”rätt igen”.
Jesus, den andre Adam, den som återställde allt. Det skedde när han, helt frivilligt, tog på sig din och min synd, din och min skuld, din och min orättfärdighet och allt ont som vi gjort, gör och som vi kommer att göra. Allt detta eländiga tog han på sig, för sin stora kärlek till oss. Genom hans försoningsverk har vi blivit frikända från allt vad synd heter.
Vi får denna frihet och enorma andliga tillgång när VI TROR PÅ DET SOM JESUS KRISTUS HAR GJORT FÖR OSS.
Det var Gud själv som fixade till det för oss på bästa sätt. Det skedde genom att Gud försonade världen med sig själv genom att offra sin enfödde son Jesus Kristus. Nu tillräknar han inte människorna deras synder, de är borta för alltid. Synden är inte problemet.
Problemet är att många människor inte vet om det eller att de inte förstår att Jesus har tagit all deras synd på sig. Det är grönt ljus för oss att komma till Gud. Jesus – som är den enda vägen – är öppnad och allt är klart.
TRO bara tro handlar det om. Läs 2 Kor. 19 och bli övertygad: ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott oss försoningens ord.”
Fråga: Diskuterade ni i kyrkan om Jesus är människa eller Gud, eller båda delarna? Svara ja eller nej.
Fråga: Finns det någon eller några andra skrifter i kristendomen, förutom Bibeln?
Svar: Visst finns det undervisningsmaterial av skilda slag men kristendomens bok med stort B är BIBELN. Inom olika kristna samfund och traditioner finns självklart böcker, tidningar och annat undervisningsmaterial, liksom sång- och psalmböcker. Men all denna litteratur har inte samma höjd, på långa vägar, eftersom bibeln är unik i sitt slag och är utandad av den helige Ande.
Fråga: I vilken del av Bibeln står Fader vår? Har det något nummer?
Svar: Matteus evangelium kapitel 6 verserna 9-15, Så här lärde Jesus sina lärjungar att be: ”vers 9 Så ska ni be: Vår Far i himlen, låt ditt namn bli helgat. vers 10 Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden som i himlen. 11 Ge oss i dag vårt dagliga bröd. 12 Och förlåt oss våra skulder, så som vi förlåter dem som står i skuld till oss. 13 Och för oss inte in i frestelse, utan fräls oss från det onda. 14 För om ni förlåter människorna deras överträdelser, ska er himmelske Far också förlåta er. 15 Men om ni inte förlåter människorna, ska inte heller er Far förlåta era överträdelser.”
Fråga: Vad hette Jesus föräldrar?
Svar: Maria var Jesu mor och Josef var hans jordiska far, även om han inte var Jesu biologiska pappa. Jesus hade sin riktiga far i himlen. Han hade befruktats och avlats av den helige Ande.
Fråga: Var föddes Jesus?
Svar: I Betlehem i Judéen, söder om Jerusalem, enligt Lukas evangelium. I kapitel 2 verserna 1 och framåt berättas om Jesu födelse: ”Vers 1 Och det hände vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. 2 Detta var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius styrde i Syrien. 3 Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. 4 Så reste också Josef från staden Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad som kallas Betlehem, eftersom han var av Davids hus och släkt. 5 Han kom för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade som var havande. 6 Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, 7 och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem i gästrummet.”
Fråga: Finns det några skillnader mellan Gamla och Nya Testamentet?
Svar: Se länk till Bibeln: https://sv.wikipedia.org/wiki/Bibeln
Se länk till Gamla Testamentet: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gamla_testamentet
Se länk till Nya Testamentet: https://sv.wikipedia.org/wiki/Nya_testamentet
Bibeln är skriven på olika språk. Gamla Testamentet är skriven mestadels på hebreiska men även på arameiska och innehåller 39 böcker. Nya Testamentet är skriven på grekiska och har 27 böcker.
En intressant kommentar om texten som fanns på Jesu kors finns i Johannes evangelium kapitel 19 verserna 19 – 20: Vers 19: ”Pilatus lät också skriva ett anslag som sattes upp på korset. Där stod skrivet: ”Jesus från Nasaret, judarnas kung.” Vers 20 ”Anslaget lästes av många judar, eftersom platsen där Jesus blev korsfäst låg nära staden och texten var skriven på hebreiska, latin och grekiska.”
Bibeln består av 66 olika böcker.
Gamla Testamentet har 39 olika böcker:
Lagen (fem Moseböcker)
Historiska böcker (12 st.)
Poesi och visdom; inkl. psalmer (fem st.)
Profeterna (17 st.)
Nya Testamentet har 27 böcker:
Evangelierna (fyra stycken)
Historia (en = Apostlagärningarna)
Breven (21 st.)
Profetia (en = Uppenbarelseboken)
Gamla Testamentet handlar om tiden före Jesu födelse. Jesus föddes omkring år noll och då startade vår tideräkning. Gamla Testamentet (GT) berättar om skapelsen i 1 Mosebok. Om vad som hände därefter om bl. a syndafallet i 1 Mosebok kapitel 3och alla dess konsekvenser årtusendena igenom kan vi läsa om i GT och NT och kyrkohistorien igenom.
Fråga: Har ni diskuterat svärdverserna i Bibeln?
Fråga: Kan du berätta lite om vad som står i Matteus 10:34?
Svar: Så här står det i verserna 34 i Matteus kapitel 10: ”34 Tro inte att jag har kommit för att skapa fred på jorden. Jag har inte kommit för att sända fred, utan svärd.”
För sammanhangets skull citeras ytterligare några verser för att allt ska bli begripligt. Så här står det i verserna 35-39: ”35 Jag har kommit för att skilja en son från sin far, en dotter från sin mor och en sonhustru från sin svärmor, 36 och var och en får sin familj till fiender. 37 Den som älskar far eller mor mer än mig är inte värdig mig, och den som älskar son eller dotter mer än mig är inte värdig mig. 38 Den som inte tar sitt kors och följer mig är inte värdig mig. 39 Den som finner sitt liv ska mista det, och den som mister sitt liv för min skull ska finna det.”
I relationen med andra människor kan det betyda att en strid uppstår, på ett bildligt sätt jan det kännas som om man använder ett svärd mot varandra. Det gör ont inne i ens inre när man möts av motstånd. Det kan bli starka reaktioner från andra människor när de hör att någon har bytt bort sin muslimska tro mot att enkelt och barnsligt tro på Jesus. Många har fått kritik för det och har hånats av andra människor, även från dem som tidigare var ens vänner. Det gör ont inombords när gamla vänner inte förstår vad som har hänt och som nu hånar och mobbar.
I Sverige finns olika grundlagar, en av dessa handlar om Religions- och trosfrihet
Religionsfriheten räknas som en av de mänskliga rättigheterna, och finns uttryckt i till exempel Europakonventionen, artikel 9:
Religions- och trosfrihet är en rätt för medborgare att fritt bestämma över sin religiösa eller annan övertygelse och ver hur övertygelsen ska utövas, inklusive rätten att inte ha några övertygelser och att stå utanför alla samfund. Religionsfriheten kan ses både som en universell rättighet, och som en angelägenhet mellan staten och den enskilde. Det senare synsättet innebär att staten inte har rätt att med lagstiftning eller med ingripanden, inskränka den enskildes rätt till religionsfrihet, med vissa förbehåll. Det förra synsättet innebär att det även är en angelägenhet mellan individer.
Utredning av ärenden gällande konversion till kristendomen
* UNHCR, Guidelines on International Protection: ”Religion-Based Refugee Claims”, 2004
* RÄS 26/2012 – Rättsligt ställningstagande om religion som asylskäl
* RÄS 09/2013 – Rättsligt ställningstagande om metod för prövning av trovärdighet och tillförlitlighet
1. Religionsutövning i hemlandet
* Vilka möjligheter som generellt sett finns att utöva religion i hemlandet.
* Information om sökandes personliga erfarenheter av religionsutövning i hemmet och i samhället i övrigt – i huvudsak när det gäller sökandes tidigare religion
* Hur sökanden i hemlandet haft och gett uttryck för sin religiösa övertygelse.
* Information om sökandes aktiviteter i hemlandet som är kopplade till religionsutövning, religionsutbildning samt övrig utbildning etc. Vad hade tidigare religion för betydelse i ditt vardagsliv?
2. Praktiska erfarenheter av den nya religionen
* Hur sökandens religiösa övertygelse uttrycks i Sverige
* Deltagande i aktiviteter i kyrkan, församlingen eller i samhället? Vilken omfattning? Utövas någon form av missionerande verksamhet i Sverige? Hur går i så fall denna till?
* Sökandens religiösa erfarenheter
* Intressant är att få kännedom om sökandes dop. Ev. konfirmation? Undervisning inför dop och konfirmation? Hur omfattande var denna? På vilket språk?
* Hur hans/hennes tillbedjan genomförs
* Deltagande i gudstjänst? Hur ofta? Förstår sökande språket under gudstjänsten – om inte hur tillgodoser han/hon sig budskapet? Utövar sökande sin tro på annat sätt?
* Vid vilka speciella tillfällen/högtider har han/hon deltagit i kyrkan/församlingen
* Sökandes information om deltagande i olika högtider och sökandes upplevelser vid dessa högtider är väsentlig. På vilket sätt skiljer sig dessa från högtider inom den tidigare religionen
* Genomgångna riter utöver dop och konfirmation inom den nya religionen
* Eventuella erfarenheter av övriga riter inom kyrkan/församlingen
3. Kunskaper om den nya religionen
* Anpassa kunskapsfrågorna efter personens deltagande i riter och högtider
* Den som åberopar sig vilja missionera vid ett återvändande till hemlandet bör ha större kännedom om detaljerna i sin religion
* Fokusera på att få sökande att beskriva likheter och skillnader mellan tidigare tro och den nu antagna tron
* Sökandes uppfattning om religionernas huvudpersoner (Jesus samt Mohammed) och religionernas budskap bör diskuteras
4. Förändringen inom personen
* Hur den sökande kommit i kontakt med den nya tron
* När/var/hur?
* Vad har lett sökanden i den nya tron
* Vad var avgörande för bekännelsen till en ny tro? Varför kan detta inte hittas i den tidigare religionen?
* Karaktären av sökandes trosuppfattning
* Hur upplever sökande sin trosuppfattning? Hur påverkar trosuppfattningen honom/henne som individ? Varför kan detta inte hittas i den tidigare religionen?
* Betydelsen av religionen i hans/hennes vardagsliv
* Har den nya tron förändrat personens vardagliga handlingar?
* Vilka värden religionen ger individen
* Personliga värden, kulturella värden etc.
* Eventuell ovilja mot den tidigare tron
* Beskriv denna ovilja noggrant. Är det den tidigare religionen i sig personen motsätter sig eller endast hur den tolkas?
5. Hur andra uppfattar sökande
* Öppen med sin nya religion?
* Berättat för andra landsmän i Sverige, familjen i Sverige och i hemlandet? Hur har dessa reagerat?*
* Hur kommer det märkas att personen har en tro vid ett återvändande?
* Vilka handlingar anser individen kommer att avslöja hans eller hennes nya tro? Missionera?
6. Förklaringar till eventuella brister
* Sökanden får tillfälle att förklara ev. tveksamheter och motstridigheter i sin berättelse
* Sökande får tillfälle att förklara ev. brister i kunskaperna om den nya religionen
* Om konverteringen skett efter Migrationsverkets beslut ska sökande få tillfälle att förklara varför konverteringen skett sent / i anslutning till beslut etc.
Tema Islam: Del 1 – AllahAllah har ingen son – men den levande Guden har sonen Ärkebiskop Antje Jackelén har förklarat att muslimer och kristna ber till samma Gud. Men hur stämmer detta med bibelns undervisning? |
Tema Islam: Del 2 – BöneutropDet muslimska böneutropet betyder att ”Vi har intagit denna stad” Stiftelsen Växjös muslimer har nu fått tillstånd att göra böneutrop klockan 13.00, varje fredag, från sin moské i stadsdelen Araby i Växjö. |
Tema Islam: Del 3 – RamadanFörföljelsen av kristna i muslimska länder ökar under Ramadan För muslimer världen över är ramadan speciell för både fasta och fest. För kristna i muslimska länder innebär det ofta intensivare förföljelse. |
Tema Islam: Del 4 – KonverteringKristna och muslimer har samma Gud, enligt Migrationsverket”Man kan fråga sig hur objektiv Migrationsverkets handläggare är”, säger mannens juridiska ombud Rebecca Ahlstrand. |
Tema Islam: Del 5 – Mer om AllahVandrar muslimer och kristna mot samma Gud?Redovisning av resultatet av en enkät gjord bland präster inom Svenska kyrkan, som handlade 0m synen på Gud inom islam resp. kristendomen. |
Lämna ett svar