Under de senaste 50 åren har, enligt FN:s beräkningar, fattigdomen minskat lika mycket som under de föregående 500 åren. Detta visar på att Jesu andra tillkommelse närmar sig!

För 200 år sedan levde 90 procent av människorna på jorden i extrem fattigdom. År 2016 var ”bara” tio procent eller drygt 700 miljoner människor extremt fattiga, enligt Världsbanken.

Världsfattigdomen har nästan halverats sedan 2010. Man räknar med att den extrema fattigdomen ska vara utrotad 2030.

Under en 30-års period lämnade halva Kinas befolkning den extrema fattigdomen.

År 1850 levde en miljard människor på jorden. Sedan dess har världens befolkning ökat mer än sju gånger till 7,6 miljarder. Bakom den historiska utvecklingen ser vi att människornas levnadsstandard har ökat enormt mycket.

De fyra tillstånd som pekar mot Jesu andra tillkommelse beskrivs i Luk. 17:26-30 och i Matt. 24:37-39:
1) Människorna åt och drack – det första förhållandet
2) De gifte sig och blev bortgifta – det andra tillståndet
3) De köpte och sålde – det tredje förhållandet är en förutsättning för det andra och det första tillståndet
4) De planterade och byggde – det fjärde tillståndet är en förutsättning för det tredje, det andra och det första förhållandet.

Det som har hänt under det senaste seklet pekar på att Jesu ankomst är i annalkande.

I den här bloggposten tar vi en titt på vad som har hänt
inom den globala utvecklingen, sedan början av 1980-talet 

Åren 1981 – 2010

Halva Kinas befolkning, 680 miljoner, lämnade den extrema fattigdomen under en 30-års period, mellan åren 1981 – 2010
Under bara 30 års tid lämnade 680 miljoner kineser den extrema fattigdomen. Det är dubbelt så många människor som idag lever i USA.
Du läste rätt: Dubbelt så många människor som idag lever i USA – världens rikaste land – lämnade den extrema fattigdomen i Kina under åren 1981-2019.

Kina beräknas växa om USAs ekonomi 2025 –om sex år
Enligt Öhrlings PricewaterhouseCoopers beräkningar växer Kina om USA och blir världens största ekonomi redan år 2025 och 2050 kommer Kinas ekonomi att vara 30 procent större än USA:s.

Samtidigt kommer Indiens ekonomi vid samma tidpunkt att ha nått en storlek motsvarande ca 90 procent av USA:s ekonomi, enligt Öhrlings PricewaterhouseCoopers.^[32]

År 2009 hade Kina en bruttonationalprodukt (köpkraftsparitet) på 8 511 092 000 000 internationella dollar.^[34] Landets BNP (PPP) per capita låg samma år på 6 379 internationella dollar.^[35] Kinas folkbank innehar mer finansiella tillgångar är något annat offentligt organ i hela världen.^[36]

År 1981 levde 1,9 miljarder människor på jorden i extrem fattigdom. Men siffrorna handlar om inkomster så de visar bara en del av Den extrema fattigdomen i världen har minskat stadigt de senaste decennierna.

Fattigdom handlar om så mycket mer än brist på pengar. Det handlar till exempel om att vara undernärd, att inte få gå i skolan, att inte ha tillgång till hälso- och sjukvård och inte ha inflytande över sitt eget liv och framtid. Att bli sjuk av förorenat vatten, att vara bostadslös och maktlös.

Varje dag berövas miljontals barn på åtminstone en av de grundläggande rättigheter som de behöver för att överleva, utvecklas och må bra.

Positivt om världens  fattigdomsbekämpning: 28 länder lämnade fattigdomen under tioårsperioden 2001-2010 – Följ länk här
1. Angola    2. Azerbajdzjan   3. Bhutan   4. Elfenbenskusten   5. Fiji   6. Ghana   7. Indien   8. Jemen   9. Kamerun   10. Kongo Brazzaville
11 Laos   12. Lesotho   13. Mauretanien   14. Moldavien   15. Mongoliet   16. Nicaragua   17. Nigeria   18. Pakistan   19. Senegal   20. São Tomé och Principe  21. Salomonöarna   22. Sudan   23. Tuvalu   24. Ukraina   25. Uzbekistan   26. Vietnam   27. Zambia   28. Östtimor

Även Kina, Indonesien, Georgien och Armenien är nytillkomna medelinkomstländer som beroende på kalenderår klättrat upp från fattigdomen under perioden 2001-2010.

År 2010

1,2 miljarder människor lever i extrem fattigdom – Följ länk här
Den internationella gränsen för ”extrem fattigdom” är 1,25 dollar om dagen. Måttet är justerat efter köpkraft, det är alltså omräknat efter hur dyrt det är att leva i olika länder.

”Trots framsteg i kampen mot fattigdomen, lever fortfarande miljontals människor i extrem fattigdom,” skriver UNDP här

Att leva i extrem fattigdom är en livshotande situation. Människor i extrem fattigdom har mycket sämre möjlighet att tillgodose sina mest grundläggande mänskliga behov och löper större risk att dö av svält, sjukdomar eller katastrofer.

Man brukar tala om fattigdom som dödar. Den förväntade livslängden för människor som lever i extrem fattigdom är bara hälften så hög som den vi har i Sverige – omkring 40 år istället för över 80 år. Trots stora framsteg i kampen mot fattigdomen, levde år 2010 ca 1,2 miljarder människor i extrem fattigdom.

Afrika söder om Sahara – den fattigaste regionen
Den fattigaste regionen är, utan tvekan, Afrika söder om Sahara. Här lever fortfarande varannan människa på mindre än 1,25 dollar om dagen och antalet extremt fattiga har ökat med 100 miljoner människor sedan 1990.

År 2011

Världen reser sig ur fattigdomen – Följ länk här
Utrikespolitiska institutet skriver i Metro den 6 december 2011 att västvärlden är i ekonomisk kris. Men samtidigt håller något på att ske på vår jord. En rad av världens fattigaste länder har lämnat den extrema fattigdomen och tagit klivet in bland medelinkomstländerna. I dag finns det bara 35 länder kvar i världen som räknas som låginkomstländer.

Indien räknas nu som ett medelinkomstland
Vid millennieskiftet 1999-2000 var Indien ett låginkomst-land. Trots att stora delar av befolkningen fortfarande är fattig räknas landet nu som ett medelinkomstland. I juli 2015 uppskattades Indien ha 1 251 695 584 invånare. Indien har nu världens näststörsta invånarantal efter Kina.

Trots den ekonomiska krisen har många av världens tidigare fattigaste länder lyckats resa sig ur fattigdomen de senaste tio åren. Världens låginkomstländer blir nu allt färre. Medan västvärlden krisar har en rad av världens fattigaste länder haft en ekonomisk utveckling som bäst kan beskrivas som historisk. Sedan millennieskiftet har 28 nya länder lämnat den extrema fattigdomen bakom sig och räknas nu i stället som medelinkomstländer.

2011 fanns det bara 35 länder kvar i världen som räknas som låginkomstländer. Den här utvecklingen har stora konsekvenser för länderna själva, och för deras grannländer eftersom det är vanligt att man ser en snöbollseffekt när ett land får god tillväxt, men det får också effekter på världsekonomin.

Definition av fattigdom – Följ länk här
Världsbanken delar in världens länder i fyra grupper, där de 110 medelinkomstländerna nu utgör majoriteten.

Låginkomstländer:
35 länder (bruttonationalinkomst per capita upp till 1005 dollar)
Världsbanken delar in världens länder i fyra grupper, där de 110 medelinkomstländerna nu utgör majoriteten.

1. Låginkomstländer: 35 länder (bruttonationalinkomst per capita upp till 1005 dollar)
2. Lägre medelinkomstländer: 56 länder (bruttonationalinkomst per capita mellan 1006 och 3975 dollar)
3. Högre medelinkomstländer: 54 länder (bruttonationalinkomst per capita mellan 3975 och 12 275 dollar)
4. Höginkomstländer: 70 länder (bruttonationalinkomst per capita över 12 276 dollar)

Fattigdom eller armod är avsaknad av eller knapphet i resurser för en individ, grupp eller nation. Begreppet kan vara absolut eller relativt.

Motsatsen till fattigdom är rikedom eller förmögenhet. Oftast avses ekonomisk eller monetär fattigdom, alltså låga eller icke-existerande inkomster eller ekonomiska tillgångar.

Begreppet fattigdom används dock även för avsaknad av livsmöjligheter, brist på utbildning, bildning och kulturellt kapital och i sammanhang såsom andlig fattigdom, enligt Wikipedia.

 År 2012

Fattigdomen i Latinamerika minskar – Följ länk här
Fattigdomen minskar i Latinamerika. Allra mest har den minskat i Ecuador och Venezuela. Det visar den statistik som FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika publicerat över åren 1999 till 2010. Fortfarande lever 177 miljoner latinamerikaner i fattigdom – över 30 procent av kontinentens befolkning. Men för tio år sen räknades hälften som fattiga.

I dag är det bara i fem länder som över halva befolkningen lever under fattigdomsstrecket. Värst är det i Honduras och Nicaragua, där över 60 procent är fattiga.

Minst fattiga finns i Uruguay och Argentina, med 8,6 procent. På tredje plats kommer Chile med 11,5 procent. Men det var i Ecuador och Venezuela som fattigdomen minskade mest de första 10 åren av 2000-talet. I Ecuador med drygt 26 procent och i Venezuela med 22 procent. Stora framsteg, men långtifrån tillräckliga.

För fortfarande lever 37 procent av ecuadorianerna och 28 procent av venezuelanerna i fattigdom. Minskningen av fattigdomen beror fram för allt på att regionen haft bra ekonomisk tillväxt som lett till mer jobb och bättre löner.

Det är bara i Venezuelas fall som den statliga omfördelningspolitiken varit den viktigaste faktorn för att driva undan fattigdomen. Där har de stora oljeinkomsterna använts för att finansiera sociala program och bidragssystem som har gjort att många kunnat lyfta sig ur fattigdomen. Men samtidigt hotar den höga inflationen i Venezuela att undergräva framstegen och under 2011 uppmättes där, av just det skälet, återigen en liten, men märkbar ökning av fattigdomen.

Följ länkarna för att studera mer om:   Argentina   Ecuador   Venezuela   Uruguay   Nicaragua   Honduras

Minskad fattigdom och ökad demokratisering i världen – statistik våren 2012
Nedanstående text är utdrag ur Socialdemokraternas programkommissions diskussionsmaterial nr. 1,
baserat på Kriskommissionens omvärldsanalys under våren 2012:
*    400 miljoner människor färre levde i extrem fattigdom 2005 jämfört med 1990.
*    Dödligheten bland barn under fem år har minskat från 12,4 miljoner barn 1990 till 8,1 miljoner barn 2009.
*    1,8 miljarder människor har fått tillgång till renare vatten under perioden 1990-2008.
*    Andelen läskunniga ungdomar i världen steg från 83 procent 1990 till 89 procent 2009.
*    Ett barn som föds idag (2012) förväntas leva i 69 år (världsgenomsnitt). 1960 var siffran 53 år. 1976 räknades enbart 25 procent av världens länder som helt fria och demokratiska.
*    Idag (2012) är motsvarande andel som helt fria och demokratiska till 45 procent.
*    Ytterligare 31 procent räknas som delvis fria och demokratiska.

År 2013

Fattigdomen i världen minskar snabbt – Följ länk här

”Några av världens fattigaste människor håller på att bli avsevärt mindre fattiga, enligt en banbrytande studie från Storbritannien,”
skriver Robert Holender i Dagens Nyheter den 17 mars 2013.

Bland världens fattigaste länder finns flera i vilken akut fattigdom kan vara utrotad om 20 år om utvecklingen håller samma takt som i dag, skriver Guardian. Forskarna har identifierat vissa ”stjärnnationer” som Rwanda, Nepal och Bangladesh. De anses ha särskilt goda förutsättningar.

Studien som genomförts av forskare vid Oxford University i Storbritannien, omfattar den miljard människor som anses vara fattigast i världen. Forskarna har använt ett nytt mått på fattigdom – ett flerdimensionellt fattigdomsindex (MPI). Det innehåller tio indikatorer för att mäta fattigdom, däribland näring, barnadödlighet, längden på skolgången, bränsle till matlagning, vatten, hygien, eldrivna produkter och täckt golv.

870 miljoner människor lever i hunger – Se statistik här
Hur många människor i världen går hungriga? Hur stor är barnadödligheten relaterad till hunger?
Hur mycket skulle det kosta att mätta alla hungriga skolbarn i världen? (31 januari 2013)

1)   870 miljoner människor i världen har inte tillräckligt att äta.
Detta antal har minskat med 130 miljoner sedan 1990, men framstegen minskade efter 2008. (Källa: FAO, 2012)
2)   Det flesta hungriga människor (98 procent) bor i utvecklingsländer. (Källa: FAO, -12)
3)   Asien och Stillahavsområdet har den största andelen av världens hungriga människor (cirka 563 miljoner),
men trenden är nedåtgående. (Källa: FAO, 2012)
4)   Kvinnor utgör drygt hälften av världens befolkning, men står för 60 procent av världens hungriga. Källa: ECOSOC 2007
5)   Undernäring bidrar varje år till 2,6 miljoner dödsfall bland barn under fem år
– detta är en tredjedel av alla dödsfall bland dessa barn. (Källa: UNICEF, 2011)
6)   Vart sjätte barn – cirka 100 miljoner – i utvecklingsländerna är underviktiga. (Källa: WHO, 2011)
7)   Vart fjärde barn i världen lider av kronisk undernäring. I utvecklingsländerna kan andelen stiga till vart tredje.
Källa: Public Health Nut rition, 2012)
8)   80 procent av världens kroniskt undernärda barn finner man i endast 20 länder. (Källa: The Lancet, 2008)
9)    66 miljoner grundskolebarn i utvecklingsländer går till skolan hungriga, enbart i Afrika finns 23 miljoner av dessa. Källa: WFP, 2012
10 ) WFP beräknar att 20,35 miljarder SEK behövs per år för att nå alla 66 miljoner hungriga skolbarn. (Källa: WFP, 2012)

År 2015

Den extrema fattigdomen kan vara utrotad till år 2030 – Följ länk här
Helen Clark, chef över FN:s utvecklingsprogram, UNDP, om de åtta Millenniemålens slut efter 2015, hur mobiltelefoner skapar möjligheter och vad som väntar på nästa utvecklingsagenda, skriver Catharina Holm i Mediaplanet, februari 2015.

– Den extrema fattigdomen kan vara utrotad till år 2030, menar Helen Clark, chef över FN:s utvecklingsprogram, UNDP.

Det finns tillräckligt med mat i världen för att föda alla och inga vetenskapliga genombrott behövs. Med dagens kunskap, verktyg och strategier, i kombination med politisk vilja, är det möjligt att lösa problemet.

Den första frågan till Helen Clark om Millenniemålens framgångar får svaret, utan ett uns av tvekan:

”Det första Millenniemålet är att halvera andelen av världens befolkning som lever i extrem fattigdom, det vill säga under $ 1,25 per dag. Det målet uppnåddes för fem år sedan. Bara Kina uppskattas ha lyft så många som 600 miljoner människor ur extrem fattigdom sedan 1990 och även Brasilien har lyckats väl.”

På frågan hur?, förklarar Helen Clark att:

”I Kina har den privata sektorn upplevt både utveckling och tillväxt tack vare landets ekonomiska reformationsprogram. I Brasilien har stora företag tillsammans med regeringen jobbat proaktivt med sociala trygghetsprogram vilket ökat människors inkomst. Det krävs ofta policyförändringar hos regeringar, men det ligger i deras egna intressen. Med entreprenörsanda och vilja kan man försätta berg.”

Kenya klassificeras nu som ett medelinkomstland – Följ länk här

”I Kenya innebär år av hög ekonomisk utveckling att landet nu klassificeras som ett medelinkomstland. Världsbankens senaste uppdatering av ländernas bruttonationalinkomst visar det,” skriver Samuel Larsson från Kigali 16/7 2015.

Kenya blir därmed det senaste i raden av afrikanska länder som klättrar i Världsbankens ranking. Kenyas ekonomi förväntas växa med sex procent i år och vid Världsbankens senaste revidering av landets BNI, bruttonationalinkomst, per capita hade den stigit över 1 046 dollar. Det innebär att landet inte längre är ett låginkomstland utan i den lägre halvan av medelinkomstländerna.

Andra länder som nu tar samma kliv är Bangladesh, Burma och Tadjikistan. Många av länderna i Afrika söder om Sahara har en kraftig ekonomisk tillväxt, runt fem procent i genomsnitt de senaste tio åren, och många länder i regionen står på tur efter Kenya att lämna statusen som låginkomstland.

Kenyas grannland Etiopen har en av världens snabbast växande ekonomier med över tio procents tillväxt nästan varje år de senaste tio åren och bedömare tror att Etiopien kan bli ett medelinkomstland inom fem år. Det är till stor del utländska direktinvesteringar som driver den ekonomiska utvecklingen i Afrika.

Enligt Världsbanken gör ökade produktionskostnader i Asien att tillverkningsindustrin allt oftare tittar på länder som just Kenya, Etiopien och Rwanda och företag från Kina, Indien och Turkiet är i dag de största jobbskaparna i Afrikas snabbväxande tillverkningsindustri.

Noll hunger och fattigdom till 2030 – Följ länk här
Visste du att hungern är världens största problem som också har en lösning? När Hungerprojektet startades 1977 dog 30 000 barn varje dag av orsaker relaterade till hunger. Fram tills idag har den siffran minskat med 70%.

Att avskaffa den extrema hungern och fattigdomen en gång för alla är inte bara möjligt i teorin. När FN:s nya hållbarhetsmål antogs i september 2015 så enades världens ledare om att vi kan avskaffa hunger till 2030 – mål 2. Men för att nå målet behöver vi alla hjälpas åt. Och vi måste agera NU.

De globala målen för hållbar utveckling
De senaste 25 åren har Hungerprojektet utvecklat strategier för att avskaffa hunger och fattigdom en gång för alla. Vi har identifierat 3 grundkomponenter som leder till att samhällen kan avskaffa hunger och fattigdom på ett hållbart sätt:

1. Börja med kvinnor
En stor del av världens problem med fattigdom och hunger beror på att kvinnor inte har samma sociala ställning som män. I våra program utbildas kvinnor att bli beslutsfattare, att ta plats bland samhällets starkaste ledare och att bli entreprenörer på lika villkor.

2. Mobilisera samhällen
För att vända utvecklingen i ett helt samhälle krävs en vision. I våra program läggs stor vikt vid att deltagarna formulerar en vision som bygger på en framtid utan fattigdom och hunger. När visionen, engagemanget och lösningarna är människornas egna blir förändringarna bestående. Hjälp oss att avskaffa hunger och fattigdom en gång för alla!

3. Arbeta för lokala partnerskap
För att skapa bestående förändring är det viktigt att engagera såväl samhällen som lokala beslutsfattare och myndigheter. Hungerprojektet utbildar människor i deras demokratiska rättigheter, så att de kan göra sina röster hörda och bli stärkta i sin medborgarroll. Att arbeta för att förbättra relationen och öka förståelsen mellan invånare på olika politiska nivåer är en nyckelfaktor för att lägga grunden till sunda samhällsstrukturer.

Stor minskning av den extrema fattigdomen från 37 procent till 9,6 procent mellan 1990 – 2015

”FN:s viktigaste så kallade milleniemål var att halvera den andel som lever i extrem fattigdom mellan 1990 och 2015. Många tvivlade på att så skulle ske. Och faktum är att världen inte nådde målet – den överträffade det, med stor marginal. Först halverades världsfattigdomen, och sedan halverades den en gång till,” förklarar Johan Norberg i Metro den 7 oktober 2015.

Nya, preliminära beräkningar från Världsbanken visar att andelen av världens befolkning som lever i extrem fattigdom har minskat från drygt 37 procent till 9,6 procent mellan 1990 och 2015. För första gången i mänsklighetens historia är fattigdomen därmed nere i ensiffriga procentandelar. Trots att världsbefolkningen ökade med två miljarder under denna tid minskade antalet som lever i extrem fattigdom med 1,25 miljarder.

Framstegen är olika stora på olika håll. Det är länderna i Ostasien som har reformerat sina ekonomier och ökat handeln mest som har klarat sig bäst. Men i denna globaliseringsepok sker framstegen i alla regioner – bara de länder som plågas hårdast av despoter och inbördeskrig har halkat efter rejält. I Latinamerika minskade fattigdomen från nästan 18 till knappt 6 procent, i Sydasien från mer än 50 till mindre än 14 procent. Afrika söder om Sahara är den världsdel som har klarat sig sämst, men även där har andelen fattiga minskat, från 56 till 35 procent.

Fattigdomssiffrorna var faktiskt värre
i de nordiska länderna i slutet av 1800-talet
än i Afrika år 2015

Under de senaste 25 åren, från 1990 till 2015, tog sig 138 000 personer ur fattigdom VARJE DAG. Mer än en miljard människor har lyfts från fattigdomen under de senaste 25 åren.

800 miljoner lever i extrem fattigdom 2015 – Följ länk här
Antalet människor som lever i extrem fattigdom har minskat med en miljard de senaste 15 åren, samtidigt har befolkningen ökat med lika mycket. Ändå levde omkring 800 miljoner människor kvar i extrem fattigdom år 2015, uppskattar Världsbanken.

Fattigdom är en av de främsta orsakerna till många av världens problem. Fattiga människor löper större risk att dö tidigt och att drabbas av sjukdomar och krig. Det är de som drabbas hårdast vid naturkatastrofer, finanskriser, stigande världsmarknadspriser och andra externa kriser. Fattigdom kan definieras och därmed mätas på många olika sätt.

Ett vanligt sätt är att uppskatta hur stor del av befolkningen som tjänar mindre än en viss summa per dag, en förutbestämd fattigdomsgräns. Det är inte självklart var man ska dra gränsen mellan fattigdom och icke­fattigdom och beroende på var man lägger ribban, ökar eller minskar det vi definierar som ”fattigdom”.

Det globala måttet på ”extrem fattigdom” är satt vid 1,9 dollar om dagen
Tidigare var det 1,25 dollar om dagen. Måttet ändrades i slutet av 2015 för att anpassas bättre till verkligheten. Måttet justeras efter köpkraft (vad saker kostar i olika länder för att få ett så rättvist mått som möjligt) och för inflation. Det är detta mått som oftast används för att mäta om fattigdomen i världen ökar eller minskar.

Målsättningen i millennie-målen var att halvera andelen människor som levde under denna fattigdomsgräns mellan åren 1990 och 2015. Målet nåddes fem år före deadline.

Totalt sett beräknas fattigdomen ha minskat med nästan 75 procent under de 25 åren, Världsbankens ”World Monitoring Report 2015”. Det är en historiskt sett unik förbättring. Även om fattigdomen har minskat i alla delar av världen har utvecklingen gått olika snabbt.

Millenniemålsättningen var att
halvera andelen människor
som levde under fattigdomsgränsen
mellan åren 1990 och 2015

Millenniemålet nåddes fem år före deadline

Fattigdomsläget 2015

*    Omkring 800 miljoner människor lever i extrem fattigdom.
*    Det motsvarar 10 procent av jordens befolkning.

Trenden   ➘
*    Minskar i alla delar av världen. Mellan 1990 och 2015 minskade den extrema fattigdomen med tre fjärdedelar.
*    Den extrema fattigdomen halverades mellan 2005–2015.
*    Snabbast har fattigdomen minskat i länder med hög ekonomisk tillväxt.
*    I Kina har den extrema fattigdomen nästan utrotats från väldigt höga nivåer i början av 90­talet.
*    I Afrika söder om Sahara däremot började andelen extremt fattiga inte minska alls förrän en bra bit in på 2000­talet.
*    Fortfarande beräknas fyra av tio människor i regionen leva i extrem fattigdom.
*    Eftersom befolkningen i Afrika söder om Sahara nästan fördubblats sedan 1990  betyder en svagt minskande andel fattiga att antalet människor som lever i fattigdom – faktiskt har ökat.
*    Världsbanken räknar idag med att 390 miljoner människor i Afrika lever i extrem fattigdom.

Att utrota den extrema fattigdomen är inom räckhåll
Globalt sett minskade dock antalet fattiga människor med mer än en miljard människor mellan 1990 och 2015. Detta trots att vi samtidigt blev en miljard fler människor på jorden. Fler sätt att mäta Det finns ingen given definition på fattigdom. Den kan mätas på olika sätt.

Men fattigdom är mer än bara inkomster. FN:s utvecklingsprogram, UNDP har utvecklat ett mångdimensionellt mått som fångar en bredare definition, som inkluderar tillgång till mat och vatten, liksom sjukvård och en fungerande levnadsstandard.

Enligt detta mått lever 2,2 miljarder människor under eller i närheten av denna bredare definierade fattigdomsgräns.
De flesta länder har även egna nivåer för vad de räknar som fattigdom, så kallade ”national poverty lines”. Dessa är ofta bättre anpassade för att mäta fattigdomen i enskilda länder.

Avskaffa fattigdomen i alla dess former till 2030
Den snabba utvecklingen, framför allt sedan millennieskiftet, visar att det skulle vara möjligt att avskaffa den extrema fattigdomen helt och hållet till år 2030. Det är också det uttalade målet för världens länder.

År 2016

Nästan 800 miljoner undernärda människor finns i världen under våren 2016
Mat och dryck är idag inte var mans tillgång. Aktuell statistik visar att hundratals miljoner människor är undernärda och får inte äta sig mätta, eftersom de lever i absolut fattigdom. Det finns 795 miljoner undernärda människor i världen under våren 2016. Det betyder att var nionde person inte får i sig tillräckligt med näring för att kunna leva ett friskt och aktivt liv. Hunger och felnäring är det största hotet mot människors hälsa i världen – ett större hot än AIDS, malaria och tuberkulos tillsammans, så står det i FN:s livsmedelsprogram © 2016.

Det hände fantastiska saker också under 2016 – 31 december 2016, följ länk här
Johan Norberg ger i Expressen tio anledningar till att glädjas över året som gått:

1.
Jättepandan, själva symbolen för utrotningshotade djur,
avfördes från listan över utrotningshotade arter.
2.
Ebolakatastrofen, som många fruktade skulle bli permanent och spridas över världen,
förklarades av WHO vara över.
3.
Många hälsobesvär i rika länder fortsatte att minska,
som demens, kolorektalcancer och höftfrakturer.
4.
Nord- och Sydamerika förklarades som första region fri från mässlingen,
en virussjukdom som kan ha tagit livet av 200 miljoner människor.
5.
Global Terrorism Index 2016 rapporterade att det årliga antalet dödade i terrordåd
minskade med tio procent. IS krossades nästan.
6.
Försurande föroreningar i atmosfären minskade till nästan 1930-talsnivåer.
Koldioxidutsläppen stod nästan still för tredje året i rad.
7.
Den globala mödradödligheten minskade till ungefär hälften av 1990 års nivå.
8.
Freden i Colombia innebar att Amerika nu är en kontinent utan krig.
De återstående krigen i världen är brutala, men bara en fjärdedel så dödliga som krigen på 1980-talet.
9:
WHO rapporterade att antalet döda i malaria har minskat med 60 procent sedan år 2000.
10.
Ungefär 100 miljoner människor lyftes ur extrem fattigdom.
Varje sekund reser sig tre personer ur fattigdom.

År 2017

Vi läser i Svenska Dagbladet att världssvälten ökar för första gången på tio år

”815 miljoner människor lider av svält i världen. Svälten i världen ökar för första gången på mer än ett årtionde.
Elva procent av jordens befolkning klassas som varande i hungersnöd till följd av konflikter, klimatpåverkan och ekonomin,” enligt en FN-rapport som släpptes 15 september 2017.

Under 2016 gick 815 miljoner människor hungriga, 38 miljoner fler än under 2015. Antalet började stiga redan 2014 men det här är första gången som svälten ökar sett till hur stor jordens befolkning är.

Mer än hälften av de som svälter bor i länder som är drabbade av konflikter.

De fem FN-organ som arbetat med rapporten varnar för att om stora konflikter tillåts fortsätta kommer det att vara omöjligt att uppnå målet att utplåna världssvält och undernäring till år 2030.

”Det här har utlöst alarmklockor som vi inte har råd att ignorera”, skriver FN-organen i ett uttalande.

År 2018

Tisdagen den 10 april 2018 kl 13.00 sände deras korrespondent i Sydeuropa: Margareta Svensson programmet ”Lyx för de allra rikaste”. Det var ett program på 9:41 min som handlade om …

• Fransk kultur har hög status i Kina. 
• 155 stycken vingårdar har hittills fått kinesiska ägare.

Att äga en fransk vingård är en lyx, för de allra rikaste. Lyssna och läs här

På den franska landsbygden i Grezillac framför slottet Milord, tas jag emot av Lili Lijuan och hennes assistent.

Lili Lijuan är konsult på en mäklarfirma och arbetar med de kinesiska kunderna. Slottet Milords nya kinesiska ägare är sällan här själv. Lili Lijuan ser till det anrika slottet, som är nyrenoverat, det har tolv sovrum swimmingpool och golfbana.

Lili Lijuan kommer ifrån Sichuanprovinsen i Kina och lever i Frankrike sedan tio år tillbaka. Hon har specialiserat sig på vinmarknaden, är gift med en fransk vinodlare och har jobbat som mäklarkonsult i fem år.

Det finns över 6.000 vingårdar
bara i Bordeauxtrakten och de flesta av de 155 vingårdar som hittills fått kinesiska ägare ligger här. Vin har blivit allt mer populärt i Kina under de senaste tio till femton åren. Det har att göra med det ökade välståndet.

– Vin är mer hälsosamt än stark kinesisk alkohol. Det finns vinproducenter också i Kina, men västerländsk och särskilt fransk matkultur har hög status bland dem som har råd.

FN har 193 medlemsländer år 2018

193 länder är idag (2018) medlemmar i Förenta Nationerna. Vatikanstaten är den enda internationellt erkända stat som inte är medlem i FN, dock har man permanent observatörsstatus i FN.

Ytterligare stater som inte är medlemmar är Cooköarna och Niue, som endast har begränsad självständighet. Palestina, Taiwan, Västsahara och Kosovo är ännu inte internationellt erkända som självständiga stater och kan därför inte heller bli medlemmar i FN. Palestina har dock sedan 2012 status som observatörsstat utan medlemskap i FN. Följ länk här

Vid sidan av FN, vars organisation är öppen för världens alla länder, så grundades i Europa också en helt europeisk organisation, den s.k. Kol- och stålgemenskapen som senare har utvecklats till Europeiska unionen (EU).

Det ursprungliga syftet med Kol- och stålgemenskapen (d.v.s. EU i dess tidigaste stadium) var att få ett slut på krigen mellan Europas länder som gång på gång hade orsakat så mycket mänskligt lidande.

På 1950-talet inledde därför en rad europeiska länder ett ekonomiskt och politiskt samarbete för att bevara freden. EU-projektet har sedan dess växt i omfattning och involverar idag nästan alla de europeiska länderna.

Under de senaste 50 åren
har enligt FN:s beräkningar
fattigdomen minskat lika mycket
som under de föregående 500 åren

Detta är något som visar att Jesu andra tillkommelse närmar sig!

Undervisningsserie om Jesu återkomst

Jesu återkomst – tecknet blir allt tydligare

Övergripande bloggpost

Jesus beskriver i både Lukas och Matteus
hur tillståndet i världen kommer att vara innan han kommer åter.
I dessa bibelböcker beskriver Jesus fyra viktiga förhållanden
som kommer att råda på vår jord före Jesu andra tillkommelse.
Det handlar om fyra allmänmänskliga tillstånd som kommer att gälla.

 

Tecken på Jesu återkomst 
Del 1-5 om det första förhållandet
”Människorna äter och dricker”

Del 1 av 5 Det första förhållandet som pekar på Jesu återkomst – syns allt allt klarare Jesus behandlar fyra förhållanden som ska visa sig innan han kommer åter. Dessa tilldtånf  är inte av andlig karaktär. Inte heller handlar det heller om …	Del 2 av 5 Dramatisk minskning av världsfattigdomen – pekar mot Jesu återkomst År 1820 levde 90 procent av människorna på jorden i extrem fattigdom. Trots att den globala befolkningen har ökat lavinartat sedan dess har fler och fler rest sig …	Del 3 av 5 680 miljoner kineser tog sig upp ur extrem fattigdom på 30 år – tecken på Jesu återkomst Under de senaste 50 åren har, enligt FN:s beräkningar, fattigdomen minskat lika mycket som under de föregående 500 åren. Detta är ett tecken på att …
Del 4 av 5  Speciell mat- och dryckeskultur har fått innestatus – signalerar att Jesus ska komma tillbaka Vinodling är av mycket gammalt datum. Den startade för omkring 4 500 år sedan. Det var den gamle Noa, han med arken, anlade den allra första vingården …	Del 5 av 5  Svensk krog fick toppbetyget i Guide Michelin  – också ett tecken på att Jesus är på G För första gången har en svensk krog lyckats knipa toppbetyget, tre stjärnor, i Guide Michelin. Toppbetyget fick restaurang Frantzén i Stockholm …

Tecken på Jesu återkomst 
Del 1-2 om det andra förhållandet
”Människorna gifter sig och blir bortgifta”

Del 1 av 2 ”De gifter sig”: Det andra förhållandet visar att Jesu återkomst närmar sig Jesus tar upp fyra tillstånd som ska visa sig runt om på jorden innan han kommer åter. Det andra tillståndet handlar om att människor gifter sig och blir bortgifta …

Del 2 av 2 ”De blir bortgifta”: Förnedrande för småflickor att bli bortgifta med äldre män År 2010 var 70 000 personer i Sverige rädda för att bli bortgifta, mot sin vilja: Det visar Ungdomsstyrelsens studie ”Gift mot sin vilja”. Det är inte ovanligt att unga barn mellan 8-15 år blir bortgifta …