Jesus gör under i ”Kyrkan utan tak” – hela tiden
Vi lever i en mycket intressant tid. Jesus är på G.
Man kan knappt tro att det är sant. Sveriges folk av idag är intresserade av andliga frågor.
När jag var ung deltog jag, med liv och lust, i Navigatörernas evangelisation i Uppsala. På den tiden ville vi berätta för studenter om Jesus Kristus – men då möttes vi ofta av hånfulla kommentarer och mörka blickar.
Mer än en gång slogs dörren igen med kraft – mitt framför våra ögon.
Man ville inte samtala om andliga, eviga ting. Sveriges unga var en stängd kategori – på den tiden.
Andan i Sverige var anti mot kristendomen
Mycket i landet, under 1970-talet, var mycket anti mot kristna värderingar och mycket för vänsterfrågor, för fri sex och droger.
Inom kristenheten växte liberalteologin fram inom kyrkor och samfund. Logik och förnuft lyftes upp, allt skulle ifrågasättas. Teologernas ragg växte, vilket medförde att man ifrågasatte det övernaturliga. Allt skulle kunna förklaras på ett förnuftigt sätt.
Väckelserörelserna drog det korta strået
Resultat av liberalteologins framfart medförde att väckelserörelsernas inflytande i Sverige minskade, allt mer och mer.
Kristendomen i Sverige drogs ner i det mänskliga, smetiga och geggiga diket.
Nu gör Jesus under i vår stad – varje vecka
Varje vecka går vi ut och berättar om Jesus i vår vardag. Vi gör det eftersom han har delegerat sin auktoritet till oss, som sina lärjungar. Han menade inte att detta gällde bara hans första lärjungar. Nej, det gäller även oss under år 2018.
Vi är inte så många, ofta bara 4-5 personer, ibland är vi flera.
Trots att vi har vittnat om Jesus under lång tid, så känner vi oss små inför mötet med en ny människa. Därför behöver vi himmelsk vishet!
Vi är helt medvetna om att vi behöver Herrens hjälp, vid varje enskild kontakt. Därför ber vi om den helige Andes ledning, inför varje nytt möte.
Människor får sina liv förvandlade
Dagens människor är så öppna inför berättelsen om vad Jesus har gjort för dem. Det personliga vittnesbördet kan ingen ta ifrån oss. Mer än en ung muslim har fått stora ögon när de får höra om vad den levande guden kan göra och vill göra för dem, i deras liv.
Någon sa till mig:
”Vittnandet är min livsstil.”
Nu och då får vi be med människor till frälsning. Vi är så tacksamma över att den helige Ande verkar på människors hjärtan.
”Kyrkan utan tak” är en perfekt mötesplats för oss
Innan vi åker hem, efter evangelisationen, brukar vi som regel besöka McDonald´s för en stunds gemenkap och bön. Vi tycker att ”Kyrkan utan tak” med dess stora ”M” på fikastället är en perfekt mötesplats och ”kyrka” för oss. I stort sett varje torsdagskväll har vi haft givande samtal med andra gäster. En hamburgare eller en glass smakar så gott när vi, mellan tuggorna, får berätta för andra om de under och helanden som vi, vecka efter vecka, får se Jesus göra i människors liv.
Lyriskt glada och lyckliga
Efter en sådan kväll är vi lyriskt glada och lyckliga. Vi är lika nöjda och belåtna som det lilla barnet är efter sitt födelsedagskalas. Därför är det lätt för oss att tacka och prisa Jesus för vad han gör i människors liv, idag.
Tröskeln av motstånd, inom oss, har slipats ner
Genom att varje vecka, tillsammans med andra, få besöka offentliga platser med våra vittnesbörd, har tröskeln till ett regelbundet vittnande blivit vår livsstil. Nu tar det inte emot att ute på gatan eller i spårvagnen inleda samtal om Jesus. Tröskeln av motstånd, inom oss, har slipats ner.
Med frimodighet kan vi berätta för andra människor om vad Jesus har gjort för oss, i våra liv. Varje gång förväntar vi oss att Jesus ska bekräfta det vi predikar med tecken och under av olika slag.
Vi är djupt tacksamma över att ha sett individer mötas av kärlek, omsorg och helande i mötet med Jesus Kristus. Allt har skett på grund av hans nåd och genom den helige Andes kraft. Detta har skett och sker fortfarande vecka efter vecka, på våra gator och torg i Göteborg.
Det som Herren gör är helt underbart. Men vi är inte helt nöjda – nej, vi väntar efter mer från Herren.