I den här bloggposten belyser Fereshte Javani Islamisk jihad eller de goda nyheterna om Jesus Kristus och jämför de två frågorna
* jihad inom islam och
* de goda nyheterna inom kristendomen
Jag reflekterar också över den politiska situationen som, i praktiken, gjorde jihad till den viktigaste faktorn inom islam.
Precis som idag är frågan om jihad en av de viktigaste frågorna inom den islamiska världen.
Ungdomens ängel
Introduktion
Islamisk lag består av tre källor:
* koranen
* hadithen och
* profetens biografi
Huvudfrågan är, om den här boken är från Gud?
Hur kan Koranen innehålla allt detta våld och vara en motivering till att döda och massakrera icke-muslimer, runt om i världen?
Det var genom jihad * (se fotnot 1) – det vill säga genom Guds befallning – som muslimerna kunde ockupera stora territorier; från Egypten till Indien.
Människans skapelse och hennes räddning
1. Bibeln
I Bibeln, från skapelsens början till Uppenbarelseboken, talas det om skapelsen av människan genom Gud Skaparen – som skapade människan till sin egen avbild.
Mannen gjorde dock uppror. Därför medförde det att människan skildes från Gud och det uppstod en vrede mellan människan och Gud.
Gud – genom sin kärlek till människan – ville den kärleksfulle guden försona henne med Gud.
Jesus Kristus är meningen och förkroppsligandet av Guds kärlek till människan. Han korsfästes för att bära syndens börda. Han offrade sig själv för att bana väg för frälsningen för hela mänskligheten.
Jesus sa att det enda sättet att bli frälst är genom att tro på Herren Kristus. Själv uppstod han från de döda på den tredje dagen.
2. Koranen
Hur behandlas Första Mosebok i Koranen?
Gud skapade människan och människan syndade, men synden förändrade inte människans natur.
Människan går till himlen eller till helvete genom att göra goda respektive dåliga och onda gärningar.
Gud har skickat profeter för att vägleda människorna, och genom att tro på Gud, Koranen och Muhammed. Om Gud vil kommer vi att bli förlåtna.
Vi jämför nu skillnaden mellan de båda böckerna
genom att undersöka två punkter om jihad
Vi har 146 verser i Koranen om jihad på Guds väg, av vilka jag här bara kommer att nämna några exempel. I Surah Al-Baqarah, vers 191-193, säger han:
”Och döda dem då var ni än möter dem och fördriv dem från de platser varifrån de har fördrivit er; ja, förtryck är ett värre ont än döden. Kämpa inte mot dem i den heliga Moskéns närhet, om de inte själva tar upp striden där; men kämpar de mot er [där], så döda dem. Det är förnekarnas lön … Och kämpa mot dem till dess allt förtryck upphör och all dyrkan kan ägnas Gud. Om de då slutar [strida] skall alla fientligheter upphöra utom [mot] de orättfärdiga [som vill kämpa vidare].”
”I det är det tillåtet att döda dem i helgedomen, det är de misstroendes straff.”
I vers 216 i samma sura säger han också:
” … och det kan hända att ni älskar något och [ändå] är detta ett ont för er – Gud vet, men ni vet inte.”
Men i surorna i Mecka, det vill säga surorna innan Muhammed och hans anhängare kom till makten, var inbjudan till jihad mildare och domen om jihad var tillåten.
Men i de Madanyah surorna, surorna efter att Muhammed kom till makten, kan det tydligt ses att jihad blev obligatorisk för islams spridning över hela världen. Som i Surah Tawbah, som är en av de sista surorna i Koranen, står det i vers 5:
”Så, när de förbjudna månaderna är över, så döda de otrogna (polyteisterna) var du än hittar dem, och arrestera och belägra dem och ligg och vänta på dem överallt. Om de ångrar sig och ber och betalar zakat * (se fotnot 3), skaka sedan hand med dem, för Gud är mest förlåtande och är snäll.”
I Al-Mai’dah sura säger vers 51 med större betoning:
”Ha inte judar och de kristna som vänner. Några av dem är älskare av andra, och vem av er som är troende, kommer han att vara en av dem. Ja, Allah leder inte de felaktiga.”
Denna vers är den viktigaste versen om jihad och rättfärdigar än idag våldshandlingar från de fundamentalistiska muslimerna i islamiska samhällen. Eftersom det uttryckligen beordrar muslimer att attackera alla i alla delar av världen. Man kan ställa frågan om krig verkligen kommenderades också i Gamla testamentet.
När det gäller dessa krig är det en fråga om geografi. Kanaans land, till exempel, dömdes och straffades av Gud vid en viss tidpunkt. Men ingen annanstans i Bibeln sägs det att man ska gå och döda nationer med svärdet i Guds namn för att de ska börja tro. Det sägs snarare att du ska gå ut och sprida evangeliets goda nyheter till alla människor i hela världen.
Muhammeds och Kristi karaktärer
Muhammed
Muhammed själv, grundaren av islam och en förebild för muslimer, deltog personligen i 28 krig och var befälhavare för olika krig. Han var ansvarig för alla mekanismer för de tidiga islamiska krigen.
Bland de krig som ägde rum under profetens liv ägde endast två krig rum mellan parterna och Uhud * (se fotnot 4) för att försvara muslimernas territorium.
Resten av krigen
Det blev bara en attack med avsikt att sprida islam på den Arabiska halvön eller någon annanstans.
För enligt islams ordning är icke-muslimer otrogna och därför ska de dödas och deras egendom och fruar ska tas om hand av islams företrädare. Därför måste de antingen konvertera till islam, eller bli dödade. Eller så hyllades de, som det framgår av muslimers historia.
Det har beskrivits att i början av Muhammeds uppdrag var 55 % av folket i Yathrib judar, men fram till kalifatet i Umar och början av Alis kalifat fanns det inga judar kvar i Yathrib.
Judarna dödades i krig som Bani Qurayzah * (se fotnot 5) eller drevs ut ur staden i krig som Bani Nadir och deras egendom plundrades av muslimer.
Bland de krig som ägde rum under profetens liv ägde endast två krig rum mellan parterna och Uhud * (se fotnot 4) för att försvara muslimernas territorium.
Kristus
Men Kristus, som var Guds ende son och utvald för att bära mänsklighetens synder blev korsfäst för att rädda de förlorade barnen. Sedan blev han upprest från de döda genom Guds vilja. På det här sättet kan man sammanfatta hela Torahns bok * (se fotnot 6) i två meningar:
Kärleken till Gud och kärleken till sin nästa
Kristus gjorde en grundläggande förändring i hur människor skulle se på människor. Israels barn var inte längre det enda utvalda Jehovas folk och överlägset alla andra nationer. Kristus lärde människor att ingen nation är överlägsen en annan.
Kristus kallade aldrig någon till att kriga och deltog inte själv i något krig. Tvärtom bjöd han alltid sina efterföljare och lärjungar att förlåta, ge kärlek och förlåtelse. Kristus säger i Matteus evangeliet, kapitel 5:38-42:
”38 Ni har hört att det är sagt: Öga för öga och tand för tand. 39 Jag säger er: Stå inte emot den som är ond. Om någon slår dig på högra kinden, vänd då också andra kinden mot honom. 40 Om någon vill dra dig inför rätta och ta din tunika, så låt honom få manteln också. 41 Om någon tvingar dig att gå med en mil, så gå två mil med honom. 42 Ge åt den som ber dig, och vänd dig inte bort från den som vill låna av dig.”
Efter mordet konverterade hela Muhammeds frus stam till islam. I Sahih Bukharis bok * (se fotnot 7) har vi en berättelse om Muhammed som sa:
”Paradiset är under svärdets skugga.”
Det berättas också i Sahih Bukhari att Ali satte eld på några ateister och när nyheten nådde Ibn Abbas sa han:
”Om jag hade varit du så hade jag inte bränt dem eftersom detta är Guds straff, men jag skulle ha dödat dem, enligt Muhammeds order.”
I Bukharis hadith har Muhammad tydligt sagt:
”Den som lämnar islam – skall dödas.”
Idag bevittnar vi fortfarande genomförandet av dessa lagar i islamiska länder. Att förolämpa de heliga eller profeten straffas med döden, även om han skulle ångra sig.
I vissa profetiska berättelser och hadither * (se fotnot 8) har dödandet av en otroende och en ateist också en speciell skönhet.
Om det berättas från profeten kommer varken den otrogne eller den som dödar de otrogna att gå till helvetet. I denna hadith finns det ett privilegium för dem båda. Och i själva verket är garantin för att den skyldige räddas från mordet. Mordet är garantin för hans räddning!
Enligt verserna och de historiska bevisen, i båda böckerna, kan man tydligt se att det i kristendomen inte finns något som helst tvång, och inte heller för icke-troende.
Predikandet av Guds ord och att ge de goda nyheterna om befrielse – som är de troendes huvudsakliga plikt – är som en gåva. Genom att acceptera och ta emot den, leder det till evigt liv. Det sker genom att acceptera Jesu Kristi försoning.
Men inom islam, enligt historiska bevis i autentiska islamiska källor, ser vi att islam är en religion som sprids genom svärdet. Från början var det ordningen för krig och jihad i Koranen – som är Guds ord – blev sedan obligatoriskt för muslimer.
Även ordern att döda alla som inte accepterade islam blev obligatoriskt med syftet att sprida islams religion.
Om en person lämnar islam – av någon anledning – är han en avfälling och hans straff är döden.
Förklaringar:
* Jihad fotnot 1:
Jihad betyder ”strävan” eller ”kamp”; ytterst från jahada (ǧhd), ”att anstränga sig”; ”guds högsta strävan”) är en religiös plikt för muslimer. Inom islam innebär jihad framförallt självrannsakan och striden mot frestelsen och det (haram), med strävan efter att vara så rättfärdig som möjligt och följa religionen (islam). Den som utför jihad kallas mujahid (plur. mujaheddin). Jämför jihadism.
I västvärlden är ”jihad” ofta använt som beteckning för ”heligt krig”, avsett att försvara eller sprida islam. Muslimer poängterar dock att det är en felaktig översättning då dessa ord inte är synonyma med varandra.
Med stöd i uttalanden av profeten Muhammed talar många muslimer idag om två olika typer av jihad: jihad akbar (”stora jihad”) och jihad asghar (”lilla jihad”). Jihad akbar är kampen mot sina inre onda böjelser och begär och är strävan till att bli en god muslim som hjälper och gör gott och lever i fred och harmoni. Jihad asghar är kampen mot det orättvisa (enligt islam) och oacceptabla i samhället eller nationen, vilket kan vara alltifrån förtryck till rätten att utöva sin religion. Enligt tradition kan jihad asghar som en sista utväg gå över till ett ”försvarskrig”, men endast när alla andra försök till fredlig lösning misslyckats.
* Polyteism fotnot 2:
är en gudsuppfattning som går ut på att det finns flera gudar.
* Zakat fotnot 3:
eller allmosa är en obligatorisk, rituell avgift eller skatt som omtalas i Koranen. Zakat är den tredje av islams fem pelare och innebär att den troende skall ge 2,5 % av sitt årliga överskott till goda ändamål.
* Uhud fotnot 4:
Slaget vid Uhud utkämpades den 19 mars 625 (3 Shawwal 3 A.H.) vid dalen som ligger nedanför berget Uhud i nordvästra Saudiarabien.
Muslimerna var tvungna att lämna slagfältet och flydde upp för berget Uhud. Profetens farbror Hamza ibn ‘Abd al-Muttalib blev dödad i slaget. Muslimerna förlorade 70 män och Meckas armé 45–50 män.
* Banu Qurayza fotnot 5:
hebreiska: בני קוריט’ה; alternativa stavningar inkluderar Quraiza, Qurayzah, Quraytha och arkaiska Koreiza) var en judisk stam som bodde i norra Arabien, vid oasen Yathrib (nu känd som Medina), fram till 800-talet, då männen dömdes till döden och kvinnor och barn förslavades efter invasionen av Banu Qurayza av muslimska styrkor under Muhammed.
* Torah fotnot 6:
hebr. תּוֹרָה, är en skrift som ingår i Tanakh, den heliga skriften inom judendomen som ligger till grund för judisk, messiansk och hebreisk tro. Toran innehåller de skrifter som den kristna världen benämner de fem Moseböckerna
* Ṣaḥīḥ al-Bukhārī fotnot 7:
kan översättas som ”äkta” eller ”ljud”, som är det vanliga namnet på al-Bukhari’s kedjestödda samling om frågor som rör Guds budbärare, hans traditioner och hans tid.
* Hadith fotnot 8:
är den nedtecknade islamiska berättelse och tradition som utgår ifrån islams profet Muhammeds sätt att leva som förebild samt hans handlingar och ord i olika situationer.
Lämna ett svar