I den här bloggposten belyser Fereshte Javani kristendomens effekter på världen efter den helige Andes utgjutande.

Här behandlas tre aspekter. Hon skriver:

”Jag redogör för olika sekulära historikers inställning men kritiserar också svagheten i dessa historikers perspektiv utifrån en rationalistisk synpunkt.

Här framför jag också kristna åsikter om samma ämne för att ge ett alternativ och uppmanar läsaren att jämföra dessa.

Således har jag – både från en rationalistisk och en religiös synvinkel – undersökt vad som är en av de djupaste och mest revolutionära aspekterna av kristendomen, med korsets tre temata;

1) Ljuset
2) Upplysningens tidsålder och
3) Jämställdhetsrörelsen

Korset

Korset var symbolen för tortyr i det förkristna Rom. Och ingen död var mer allvarlig och förödmjukande än döden genom korsfästelse. Slavar, fredlösa, kriminella och tjuvar upphängdes nakna, spikades upp på korset och hölls kvar på korset i dagatal.

De utsattes för sol, vind och regn. Gamar hackade ut ögonen på dem och slet sönder deras leder. Och konstigt nog, så var de intellektuella romarna och alla i eliten överens om att detta var det bästa sättet att straffa brottslingar och slavar.

Jesus Kristus korsfästes på ett sådant kors tillsammans med två andra.

Sekulära historiker förnekar Kristi uppståndelse. De tror helt enkelt inte på det.

De flesta tycks tro att kristendomen inte var så lyckosam under de första två hundra åren efter Jesu Kristi korsfästelse.

Men de har aldrig kunnat ge ett övertygande svar på frågan:

”Varför hade kristendomen spridit sig så snabbt och så långt – efter bara två århundraden?”

Vi måste komma ihåg att de troende kristna aldrig beväpnade sig mot romarnas ondska och grymhet – utan valde att bli martyrer.

Den enda logiska förklaringen till om kristendomen inte hade varit framgångsrik under den första generationen, så hade Kristus – liksom många andra frälsningsförespråkare – spårlöst glömts bort.

I sina brev argumenterar aposteln Paulus för detta på ett mycket detaljerat sätt. Det enda han tar för givet och poängterar är att Kristus blev korsfäst och att han uppstod från de döda och visade sig inför 1,500 människors ögon.

Idag leder inte korset till tortyr för någon västerlänning, vare sig man är troende eller ateist. Det är snarare en helig symbol för självuppoffring av den man som bar bördan av mänskliga synder och möjliggjorde mänsklighetens räddning.

Storheten i hans verk var att han vände symbolen för tortyr till något – ”exakt tvärtom”.

Han var varken förnedrad eller glömd. Men som han lovade:

”Så ska de sista bli de första och de första bli de sista.” (Matt 20:16)

Denne man hade skapat en revolution på alla områden i människolivet;

* Störtade de romerska gudarna
* Gav de fattiga händer och
* Gav kvinnor en plats som de inte tidigare hade haft

Hur blev det möjligt att göra något sådant? Hur gick det till? Och hur kunde kristendomen bli Roms officiella religion utan att något blod utgöts?

Svaret finns i ett enda ord:

* Kärlek

Enligt den kristna tron har Gud skapat människan till sin avbild, och han led som människan lider. De placerade ett kors på hans axlar. Tungt på grund av människornas synder. Han förde budskapet om kärlek och tillgivenhet till människorna. Men samma människor orsakade honom allvarlig tortyr.

Han sa:

”Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.” (Gal 3:28)

Och så var det.

Generation efter generation har insett att detta budskap om jämlikhet inte bara skulle vara en dröm. Det har lett till en revolutionerande dröm för de fattiga, de missgynnade, kvinnorna och alla dem som krossades under förtryckarnas hjul.

Ljuset och upplysningstiden

Om du tänker på det franska ordet ”Lumières” och det engelska ordet ”Enlightenment”, så är det lätt att se att idén har sina rötter i Kristi uppenbarelser eftersom den mänskliga själens mörka hörn måste belysas och vidskepelse förstöras, och den som vandrar i mörker ska få se ljuset.

Gud skapade människan till sin avbild och har lagt ned något av hans rationalitet i sin själ. Och genom detta kan man förstå naturlagarna. Det är därför som människan söker ljus, hatar mörker och, om man är medveten om det eller inte, söker Guds sorts ljus.

Har vi någonsin sett någon välja att leva i ett mörkt fängelse av egen fri vilja?

Varje fånge försöker att komma ut ur mörkret och in i ljuset så snart som möjligt – och gör det. Om Gud inte vore rationell och det inte fanns några spår av detta i människans natur, hur kunde då människan upptäcka något, förstå naturlagarna och använda den naturliga vetenskapen till att förbättra sina liv?

Frälsning och jämställdhetsrörelser

Judar, till skillnad från sin samtid i forntiden, trodde på en Gud. De hade en helig skrift och de hade noggrant skrivit ner den judiska lagen. Men det fanns alltid en skillnad mellan judar och andra folk. För judarna trodde att Herren Jehova betraktade bara Israels barn som hans utvalda folk.

Men Kristus ändrade detta synsätt.

”Det har ingen betydelse om man är omskuren eller oomskuren, det viktiga är att vara en ny skapelse.” (Gal 6:15) och

”Låt allt hos er ske i kärlek.” (1 Kor 16:14)

Med detta budskap fanns det inte längre bara ett utvalt folk. Rasen spelade ingen roll längre, könet var meningslöst och slaven liksom den frie var lika i Guds ögon. Det som förde till frälsning var varken status eller rikedom.

”Jesus lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade: ”Saliga är ni som är fattiga, för Guds rike tillhör er.” (Luk 6:20)

”Saliga är ni som hungrar nu, för ni ska bli mättade. Saliga är ni som gråter nu, för ni ska få skratta.” (Luk 6:21)

Den goda nyheten som då gavs till mänskligheten, var då Gud blev allas Gud.

När Martin Luther King, Jr., ledare för den amerikanska jämställdhetsrörelsen, förklarade och sa:

”Först lärde vi känna varandra inte som vita eller som svarta och inte heller som eskimåer.”

Han sa detta och hänvisade till aposteln Paulus, som skrivit:

”Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.” (Gal 3:28)

På 1960-talet påverkade Martin Luther King, Jr. också andra rörelser, inklusive den medborgerliga rörelsen, och han tog banbrytande steg för rättvisa och jämlikhet.

De som förnekar idén om jämställdhet och jämlikhet, som är förankrat i den kristna tanken, måste lägga till en viktig fråga, nämligen denna:

”Vilken idé i hela antiken har någonsin kunnat betrakta frälsning som en Guds gåva till hela mänskligheten, både till den som är fri eller som är slav?”

Vi kristna tror att människan är född som syndare och kan inte få förlåtelse för sina synder på egen hand. Det var därför som Gud sände sin Son, Jesus, in i världen för att göra det möjligt för människor att bli räddade från deras synder. Jesus dog på korset och uppstod, och alla som tror detta kan räddas.

Denna frälsning är inte resultatet av människans egen värdighet för att kunna räddas. Nej, den skänks henne av Gud, som en gåva.

Människan var perfekt i början av skapelsen, men Adam syndade. På grund av detta föll han från den höga positionen och fastnade i en jordisk värld. Detta förorsakade också att hans härstamning blev syndig.

Finns det ens någon enda bland gudarna i andra religioner vars gud visade en sådan kärlek till människan så att han plågar sitt eget barn för att sona människornas synder?

Och vem skulle göra detta att kunna återförenas med honom i ett evigt ögonblick?

Han lovar syndiga människobarn att bli odödliga och få befrielse från synd, död och sjukdom. Men inte genom att straffa dem, utan genom att låta sin Son bära bördan. Det var på detta sätt som korset användes en enda gång för att tortera hans Son. Denna ”aldrig mer-symbolen” för tortyr har blivit en sanning om Guds kärlek och tillgivenhet.

Var någonstans bland alla andra religioner kan man hitta en religion som har en så djupgående och positiv effekt på människors liv idag?

Det finns ett löfte om ljus – om ljuset

Upplysningen fick forskare och filosofer att arbeta för att skingra mörkret i mänskligt liv. Den helige Augustinus och hans filosofiska reflektioner på 500-talet e. Kr. kunde bana väg för andra kristna filosofer.

En av dessa filosofer är Thomas Aquinas vars politiska och estetiska teorier på 1200-talet, har blivit viktiga idag.

Martin Luther åstadkom stor förändring några århundraden senare. Efter honom har många kristna filosofer kunnat påverka en social förändring.

Arthur Schopenhauer på 1800-talet och Immanuel Kant på 1700-talet gjorde inte bara det motsatta, utan de ansåg också att förnuft var ett krav på tro.

I motsats till vad som påstås har tvivel aldrig stått emot tro i ögonen på kristna filosofer. Tvivel har aldrig förgiftat tron. Men tystnaden har gjort det.

Ärliga frågor om Gud – från våra egna själar till våra hjärtan barn, barnbarn eller grannar – är inte en katastrof. Men snarare en katalysator för tron.

Eftersom tvivel är ett krav på förnuft, och som vi har sagt tidigare, så skapade Gud människan till sin avbild- Därför är Gud rationell och därför har människan beviljats ​​rationalitet.

Detta betyder att kristendomen kompletterar det skeptiska och människors rationella natur genom tro, men det finns ett annat nödvändigt skick:

”Kärlek”

Och som ett resultat, av detta, så kristalliseras allt som människan behöver i kristendomens ande. Tro, kärlek, visdom och empati ingår alla i Jesus Kristi budskap; och som den helige Augustinus sa:

”Älska och gör vad du vill, för den största av mänskliga dygder är – kärlek.””

Text: Fereshte Javani

Fakta om …

Martin Luther King Jr:  https://en.wikipedia.org/wiki/Martin_Luther_King_Jr.
Thomas Aquinas: https://sv.wikipedia.org/wiki/Thomas_av_Aquino
Martin Luther: https://sv.wikipedia.org/wiki/Martin_Luther
Arthur Schopenhauer: https://sv.wikipedia.org/wiki/Arthur_Schopenhauer
Immanuel Kant: https://sv.wikipedia.org/wiki/Immanuel_Kant
Augustinus: https://sv.wikipedia.org/wiki/Augustinus

Följ Fereshtes inlägg på Facebook här: