Den romerske kejsares Julianus Avfällingen ville visa sin makt genom att återuppbygga det rivna och ödelagda templet i Jerusalem – som förstördes år 70 e. Kr.
Knappt 300 år efter förstörelsen, år 362 e. Kr. satte denne kejsare igång byggnadsprojektet. Men jordgaser strömmade ut och eldslågor slog upp ur marken och från de rivna murarna vid grävningsarbetena. Gång på gång fick byggnadsarbetet avbrytas p.g.a. den gas och den eld, som hela tiden – så oförklarligt – strömmade emot dem.
Hela byggprojektet blev omintetgjort och måste överges.
När man står på uppe på Oljeberget och blickar ner över Kidrondalen och låter ögat vandra upp emot den forna tempelplatsen finns där nu bara den muslimska ”Klippdomen” liksom ”al-Aqsamoskén”. Inga spår finns efter det förut så ståtliga heliga templet med dess väldiga vita marmorblock. Bara en del av västra muren finns kvar. Jesu profetiska ord i Matt. 24:2 gick i fullbordan år 70 e. Kr.:
”Här skall inte lämnas sten på sten. Allt skall brytas ner.”
Jerusalem gick under i brist på kunskap
I Luk. 19:41-44 förutsade Jesus att Jerusalem en dag skulle belägras, omringas, ansättas från alla håll, intas och att staden och folket skulle slås till marken. Han profeterade också att allt skulle förstöras och brytas ned.
Anledningen till detta var att folket inte förstod att det var en speciell besökelsetid för staden och folket när Jesus kom, enligt Luk. 19:41-44;
”41 När Jesus kom närmare och såg staden, brast han i gråt över den 42 och sade: ´Tänk om du i dag hade förstått, också du, vad som ger dig verklig frid. Men nu är det dolt för dina ögon. 43 Ty det skall komma dagar över dig, när dina fiender kastar upp en belägringsvall runt dig och omringar och ansätter dig från alla håll. 44 De skall slå dig och dina barn i dig till marken och skall inte lämna kvar i dig sten på sten, därför att du inte förstod den tid då Herren besökte dig.´”
Det var ”i brist på kunskap” som staden gick under, enligt vad profeten Hosea säger i Hos. 4:6. Jerusalem förstod inte vad som skulle kunna ge verklig frid.
Jeremia profeterade 600 år f. Kr. vad som skulle komma att hända med Jerusalems tempel om Juda kungahus utgjuter oskyldigt blod och inte lyder HERRENS ord, enligt Jer. 22:5;
”Men om ni inte hör dessa ord, svär jag vid mig själv, säger HERREN, att detta hus skall läggas i ruiner.”
Ert hus kommer att stå öde
I Matt. 23 :e kapitel uttalade Jesus en märklig profetia om ödeläggelsen av Jerusalems tempel. Han profeterade att huset kommer att stå öde. Det skulle bli ödelagt, för alltid. Så här sa Jesus i Matt. 23:37-38:
”37 Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte.
38 Se, ert hus kommer att stå öde.”
Omkring 1 000 år tidigare talade HERREN till kung Salomo om det som skulle hända, enligt 1 Kung. 9:7:
”då skall jag utrota Israel ur det land som jag har givit dem. Det hus som jag har helgat åt mitt namn skall jag då förkasta från mitt ansikte.”
Profeten Mika, som verkade i Juda (Sydriket) ca 740-686 f. Kr., profeterade om det som skulle hända i landet och varför, enligt Mika 3:8-11;
”8 Men jag, jag är full av kraft, av HERRENS Ande, av rätt och styrka, så att jag kan förkunna för Jakob hans överträdelse, för Israel hans synd. 9 Hör då detta, ni hövdingar över Jakobs hus, ni furstar över Israels hus:
Ni avskyr det som är rätt, och allt som är rakt gör ni krokigt, 10 ni bygger upp Sion med blod och Jerusalem med ondska. 11 Stadens hövdingar dömer för mutor, prästerna undervisar för betalning och profeterna spår för pengar. Ändå stöder de sig på HERREN och säger: ”Är inte HERREN mitt ibland oss? Olycka skall inte drabba oss.”
Mika profeterade – mer än 700 år innan det skedde – att Jerusalem skulle bli en stenhop och tempelberget skogbevuxet.
Sju orsaker till varför Jerusalem blev en stenhop
och tempelberget skogbevuxet;
1) furstarna över Israels hus avskydde det som var rätt
2) de gjorde allt som var rakt krokigt
3) de byggde upp Sion med blod
4) de byggde upp Jerusalem med ondska
5) de som styrde staden tog emot mutor
6) prästerna undervisade för betalning
7) profeterna spådde för pengar
Den förfärliga anledningen till att Jerusalem blev en stenhop år 70 e. Kr. var att furstarna över Israels hus avskydde det som är rätt och allt som var rakt gjordes krokigt. Vidare byggde de upp Sion med blod och Jerusalem med ondska. De som styrde staden tog emot mutor samtidigt som prästerna undervisade för betalning och profeterna spådde för pengar. Därför drabbade denna olycka dem, enligt vad som står att läsa i Mika 3:12:
”Därför skall Sion för er skull plöjas upp till en åker,
Jerusalem bli en stenhop och tempelberget en skogbevuxen höjd.”
Tempelberget var skogbevuxet i nästan 600 år
I nästan 600 år var tempelberget i Jerusalem bevuxen med skog, precis som profeten Mika förutsagt. Skog växte där mellan år 70 tills dess ”al-Aqsamoskén” byggdes år 638 – efter muslimernas erövring av staden Jerusalem. Mer här >>
Omkring 50 år senare, mellan åren 687-691, uppfördes även ”Klippmoskén” eller ”Klippdomen”.
Den har fått sitt namn därför att den är byggd över den klippa som, enligt abrahamitisk tradition, patriarken Abraham skulle använda som offeraltare när han av Gud ombads offra sin son Isak, på Moria berg. Mer här >>
Berget ”Moria”, ”Skallen”, hebr ”Golgata”, latin ”Calvary”, är det mest omtalade berget i världen. På detta berg skedde fyra mycket betydande offer; Abrahams, Davids, Salomos och Jesu offer. Läs mer här >>
Under den efterapostoliska tiden uppfattade man
Jesu ord som en förutsägelse,
inte bara om att templet skulle skövlas,
utan även att det skulle ”förbli övergivet och öde”
och att det inte skulle byggas upp igen.
Vad har hänt under de senaste 1900-åren
som gör ett nytt tempelbygge möjligt?
Det gick inte att återuppbygga templet
Kan det vara något annat ”hus” än Jerusalems tempel som Jesus avser när han säger:
”Se, ert hus kommer att stå öde”?
I den efterapostoliska tiden uppfattades dessa Jesu ord som en förutsägelse, inte bara om att templet skulle skövlas, utan även att det skulle ”förbli övergivet och öde”. Det skulle inte byggas upp igen.
Exakt samma uppfattning hade Jesu apostlar. De menade att templet i Jerusalem inte skulle byggas upp på nytt. Hade de haft en annan uppfattning så hade de säkert skrivit om detta i sina skrifter.
Kejsaren misslyckades med återuppbyggandet
En romersk kejsare som hette Julianus Avfällingen föddes 331 och dog 363 e.Kr. Han var romersk kejsare från 361 till 363. Öknamnet ”Avfällingen” fick han eftersom han övergett sin kristna tro. Kejsare Julianus beslutade, i sitt hat mot kristendomen, att trotsa Jesu profetia. Han skulle visa sin makt och få Jesu ord att komma på skam genom att återuppbygga det rivna och ödelagda templet i Jerusalem. År 362 e.Kr. satte han igång byggnadsprojektet.
Men historiker berättar att jordgaser strömmade ut, eldslågor slog upp ur marken och från de rivna murarna vid grävningsarbetena. Dessa gaser och eldslågorna drev byggnadsarbetarna bort från platsen. Trots upprepade försök att återuppta arbetet gick det inte att fortsätta.
Gång på gång fick byggnadsarbetet avbrytas p.g.a. den gas och den eld, som hela tiden, så oförklarligt, strömmade emot dem. Hela företaget blev omintetgjort och måste överges, skriver pastorn inom Örebromissionen Folke Thorell i boken ”När Gud varnar”, från 1967.
När kejsare Julianus Avfällingen stupade i kriget mot parterna år 363, året efter det misslyckade tempelbygget, lär han ha lyft sig i striden, sårad och blödande. Med handen mot himlen ropade han i dödsögonblicket:
”Du har segrat, o, Galilé!”
Avfällingen hade mött sin överman – mannen från Galiléen – Jesus Kristus.
Profetordet som Jesus uttalade drygt 300 år tidigare kunde inte förändras, inte ens av en mäktig romersk kejsare.
Tempeloffren tappade sin kraft fyrtio år före templets förstörelse
När Jesus dog på korset brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner. På detta sätt beskriver både Markus och Matteus hur offertjänsten upphörde. Gud visade genom denna märkliga händelse att det gamla förbundets offertjänst nu var till ända och avslutat, för alltid. Om det kraftiga förhängets bristning vid Jesu död står det i Matteus och Markus:
| Matt. 27:51 då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner … | Mark. 15:38 då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner. |
Offertjänsten, som Gud gav Mose i uppdrag att dra igång, kan vi läsa om i 2 Mosebok kapitel 26. Den fick sin avslutning när Jesu Kristi försoningsdöd ägde rum på Golgata kors, utanför Jerusalem. Hela det gamla förbundets offersystem, som pågått under långt mer än tusen års tid, pekade mot just denna historiska händelse. Jesus förverkligade och uppfyllde denna när han dog. Genom att riva sönder det tio cm tjocka och kraftiga förhänget, från Guds håll och ned till människans nivå, visade Gud att han, som startat det hela, nu satte stopp för hela offersystemet. Det behövdes inte längre – det var nu fullbordat. Skuggbilden byttes ut mot det verkliga.
Förhänget eller förlåten stängde ute alla andra än översteprästen från Guds närvaro, men då förhänget brast i två stycken vid Jesu död, fick alla tillträde till Gud genom Jesus. Läs om den underbara sanningen i Hebr. 10:19-22:
”19 Bröder, i kraft av Jesu blod kan vi därför frimodigt gå in i det allra heligaste 20 på den nya och levande väg som han öppnat för oss genom förhänget, det vill säga sin kropp. 21 Vi har en stor överstepräst över Guds hus. 22 Låt oss därför gå fram med ärligt hjärta i trons fulla visshet, med hjärtat renat från ont samvete och med kroppen badad i rent vatten.”
Tempeloffren tappade sin kraft fyrtio år före templets förstörelse
Enligt en tradition i Talmud (Yoma 39b) tycktes tempeloffren ha tappat sin kraft fyrtio år före templets förstöring år 70 e. Kr. Det skedde alltså efter Jesu fullkomliga offer på korset (jämför Hebr. 8-10).
Talet ”40” representerar en övergång,
en förändring, ett nytt koncept”. 40 år efter Jesu död och uppståndelse skedde en övergång till något annat. En enorm förändring skedde för folket, för Jerusalem och för hela landet.
Lämna ett svar