Troshjälten Debora. Helena Ikonen undervisar på Berghem
Debora levde mellan 1200-1100 talet f Kr. Hon var Lappidots hustru och domare i Israel. Hon var en modig kvinna.
Debora var den fjärde domaren som det står om i Domarboken. Berättelsen om henne börjar så här:
”På den tiden var Debora, en profetissa, Lappidots hustru, domare i Israel.” (Dom 4:4)
Här har vi en kvalificerad kvinna i GT. Hon skulle ha kunnat utses till domare i Högsta domstolen i våra dagar. Att döma av hennes bedrifter så hade Debora haft möjlighet till detta genom att hon studerade Mose lag.
Utöver detta var hon också begåvad i att skriva. Debora var uppenbarligen en mäktig person.
I sin uppgift använde hon moderns egenskaper som Gud hade lagt ner i både modern och i henne genom skapelsen. De ville vara kvinnor som stod bredvid sina män.
Debora nämns både som profetissa och som Israels moder
I bibeln nämns Debora inte bara som en profetissa utan också som Israels moder, enligt Dom, 5:7.
Under Gamla testamentets tid var kvinnan tvungen att få sin mans tillstånd för att arbeta som domare. Ibland orsakar en hustrus utbildningsnivå eller en bättre socialstatus konflikter i äktenskapet. Men i bakgrunden av en stark kvinna finns det en stark man som respekterar sin kvinna och uppmuntrar henne i hennes uppdrag. Jag skulle tro att det var precis så det var i familjen Lappidott.
Svår situation i Israel
Situationen i Israel vid Deboras tid var riktigt svår. För första gången hände det sig att de besegrade det kananeiska folket och tog då tillbaka förlorade territorier. Norra Israel fick utstå 20 år av brutal ockupation. Rån och våldtäkter inträffade dagligen.
Det var brist på mat eftersom jordbruk och handel hade blivit omöjliga att utföra. Människor lämnade sin hem på landsbygden och flydde till bergssluttningar eller muromgärdade städer.
Den kananeiska kungen i norr hade en mäktig armé. Hans stolthet var de 900 pansarvagnarna – det senaste och modernaste vapenslaget.
Järnåldern var på väg in i mellansöstern, vid denna tidpunkt – medan Israel fortfarande levde på bronsåldern.
Varför var kvinnan tvingad att ta tyglarna i egna händer?
Domarboken kapitel 4 och verserna 4-5 talar om vad en kvinna kan göra i en situation där Herrens folk är nära att förstöras och då männen inte lyfte ett finger för att fixa till det.
Debora behövde dock inte bli militärbefälhavare eftersom Herren utsåg henne till positionen att uppmuntra trupperna.
En man vid namn Barak måste dock först utses till chef för armén. Herren hade sagt till honom att samla en armé – och ge den seger.
Debora hade tydligen trott att hennes roll skulle begränsas till att uppmuntra Barak. Han var inte alls sugen på att åka till militärlägret.
Barak sa till Debora: ”Jag går om du följer med mig. Men om du inte går, så går jag inte heller.”
Då svarade Debora: ”Okej, jag följer med dig, men du kommer inte att få någon ära av den här resan.” (Dom 4:8-9)
Armén samlades på det skogsklädda berget Tabor
Debora gick där mitt ibland männen – stärkt i sin tro. Männen såg att den kvinnliga profeten verkligen trodde på seger, det kan vi se i Dom 4:10:
”Då kallade Barak samman Sebulon och Naftali till Kedes och 10,000 man följde honom dit upp. Debora gick också dit upp med honom.”
Nu ingriper Herren själv under stridens gång. Det kom ett ofantligt åskoväder. Enorma vattenmassor forsade nerför Karmels torra sluttningar och strömmar av Kishon förvandlade slätten till sjudande lera. Hästarna slingrar sig i panik och trasslar in sig i varandras tyglar. (Dom 5:20-21)
Från himmelen fördes striden!
Striden fördes från himmelen. Ja, t o m stjärnorna stred mot fienden – Kishons ström spolade bort fienden!
Mitt i syndafloden har de lätt beväpnade israeliterna en absolut fördel. Kananéerna dör som flugor och de som överlevde togs till fånga. Fiendens armé förstörs på en dag. Generalen lämnar sina soldater och dödas av Jael – av en nomadkvinna – i sitt eget tält.
En föraning om den sista striden – före Herrens dag
Bäcken Kidron rinner nära staden Megiddo. Det mystiska namnet Armageddon (Maggidsbeget) förekommer i Uppenbarelseboken 16:16. Det är där den sista striden ska äga rum före Herrens dag – vid Jesu återkomst. Det är en föraning av den avgörande striden. Vi lever ändens tid, när världen är i ondskans makt.
Jag tror att även att under den sista striden så behövs våra kvinnors bidrag – som uppmuntran till våra män.
Har du en man i din familj eller kyrka, en herde som måste utkämpa Herrens krig? Uppmuntra då honom att kämpa för Guds ord.
Deboras budskap:
”Herren besegrar sina fiender”
Deboras sång om seger visar att dess författare var en skriv- och läskunnig kvinna. Hennes ord citeras av både Jesus och Paulus.
Deboras och Baraks segersång i Domarboken 5 – Och landet hade nu fred i 40 år.
Debora visar att folkets svåra situation var resultatet av deras avgudadyrkan. Segersången slutar så här:
”Herren kommer att förgöra alla dina fiender, för de som älskar Gud må likna solen, när den går upp i hjärtekraft.” (Dom 5:31)
Skulle du inte vilja vara på den vinnande sidan av den kampen?
Den sista striden slutar när Jesus Kristus kommer tillbaka.
Helena Ikonen
*******************************
Klicka här så kan du följa med i
sändningen om troshjälten Debora
på Facebook:
Lämna ett svar