Jag måste erkänna att jag tycker om muslimer och söker efter tillfällen att få samtala med dem. I går mötte vi ett par flyktingungdomar från Somalia, på Frölunda Torg. De var så fräscha och så underbara – och de förde sig så fint i det offentliga rummet.
I början handlade resonemanget mest om ytliga saker. Men när en kvinna (som vi här kan kalla för Maria) berättade för dem, på arabiska, om vad Jesus har gjort, blev de så stilla och så lugna.
Maria talade och gestikulerade.
Tydligen kunde hon förklara vad Jesus har gjort och vad den kristna tron handlar om, på riktigt.
Hennes berättelse om hur Gud hade gjort henne fruktsam – efter sju års barnlöshet – grep tag i pojkarna. De lyssnade med öppna öron. Hon brydde sig verkligen om dem, det såg jag.
Kunde inte få barn
Maria, som är född och uppvuxen i Irak, gifte sig i slutet av 1980-talet med en landsman. Precis som alla andra unga gifta kvinnor ville hon ha barn – men hon kunde inte få några. Hon var ofruktsam.
Detta var mycket förnedrande för Maria och hon skämdes över sitt barnlösa tillstånd. Mitt i sin desparata situation började hon att be till himmelens Gud. Hon bad om att få barn.
Flera år gick men ingenting hände. Maria teg, led och plågades inombords – men fortsatte att be. Kvinnan upplevde skammen och såg minsann de förnedrande blickarna.
År lades till år men ingenting hände – resignationen grep tag om Marias själ mer och mer. Men hon kände sin Gud och visste att han kunde göra under – även för henne.
Plötsligt hände något märkligt
Efter sex års tid skedde något fantastiskt. Tre personer, en kvinna och två män, fick samma dröm. De drömde om att Maria var med barn, alla tre. När de ringde och berättade om detta för henne vände allt.
Situationen förändrades, själens bedövning släppte. Maria fick hopp och vips så var hon med barn. Efter sju långa, plågsamma år fick så Maria sitt efterlängtade barn, en flicka. Efter två år fick hon en son och efter ytterligare två år fick ännu en son.
Förnedringen hade vänts till lycka.
Maria talade och gestikulerade inför dessa pojkar. Hon brydde sig verkligen om dem, det såg jag. Tydligen hann hon förklara det mesta om vad Jesus har gjort för dessa pojkar men också om vad den kristna tron handlar om.
Det var intressant att se hur hon predikade med hela kroppen
Efteråt frågade jag Maria vad hon hade predikat om för dessa flyktingar:
”Om allt möjligt,” var hennes korta svar.
Jesus gör under i Göteborg – hela tiden
Vi lever i en mycket intressant tid. Jesus är på G.
Man kan knappt tro att det är sant. Sveriges folk av idag är intresserade av andliga frågor.
När jag var ung deltog jag, med liv och lust, i Navigatörernas evangelisation i Uppsala. På den tiden ville vi berätta för studenter om Jesus Kristus – men då möttes vi ofta av hånfulla kommentarer och mörka blickar.
Mer än en gång slogs dörren igen med kraft – mitt framför våra ögon.
Man ville inte samtala om andliga, eviga ting. Sveriges unga var en stängd kategori – på den tiden.
Andan i Sverige var anti mot kristendomen
Mycket i landet, under 1970-talet, var mycket anti mot kristna värderingar och mycket för vänsterfrågor, för fri sex och droger.
Inom kristenheten växte liberalteologin fram inom kyrkor och samfund. Logik och förnuft lyftes upp, allt skulle ifrågasättas. Teologernas ragg växte, vilket medförde att man ifrågasatte det övernaturliga. Allt skulle kunna förklaras på ett förnuftigt sätt.
Väckelserörelserna drog det korta strået
Resultat av liberalteologins framfart medförde att väckelserörelsernas inflytande i Sverige minskade, allt mer och mer.
Kristendomen i Sverige drogs ner i det mänskliga, smetiga och geggiga diket.
Varje vecka gör Jesus under i vår stad
Lämna ett svar