15 000 kopplas till extremism och organiserad brottslighet i Sverige

Det är forskare vid Institutet för Framtidsstudier, som fått tillgång till uppgifter från fler myndigheter och på så sätt kunnat göra en unik kartläggning av bland annat personernas brottslighet och kontakter med socialtjänsten.

– Rapporten visar ju att vi har en ganska omfattande miljö, det är 15 000 som är mer eller mindre organiserade i någon form av destruktivt eller antisocialt syfte, säger sociolog Amir Rostami, en av forskarna bakom rapporten.

SVT var först att berätta
om rapporten, där polisen och Säkerhetspolisen lämnat uppgifter om personer som de kopplar till våldsbejakande extremism eller organiserad brottslighet, uppgifter som sen samkörts med information från flera andra myndigheter.

Av de som ingår är mer än 90 procent män och nästan 70 procent är födda i Sverige. Medelåldern är 26 år, och den största grupperingen är mc-gäng med runt 5000 personer, andra grupperingar är till exempel fotbollsfirmor, gatugäng och de våldsbejakande extremisterna som ingår är runt 1600 personer.

– Vi ser ju också att det är väldigt många av de här, dryga hälften av dem, som kommit i kontakt med olika samhällsaktörer. Det kan vara sjukvården, socialtjänsten, det kan vara polisen, så de har ju funnits i våra system i olika sammanhang, som gör att kanske en ökad kunskap hos olika samhällsaktörer skulle kunna bidra till att man fångar de här individerna. Förhoppningsvis innan de hamnar i de här miljöerna, men också när de ska träda ur, alltså avhopparstöd till exempel, säger Amir Rostami.

Enligt rapporten har runt hälften
av gymnasieutbildningen, nästan 20 procent var föremål för en insats från socialtjänsten under sin uppväxt, få lider av en allvarlig psykiskt störning, men runt 20 procent har någon gång behandlats för drogmissbruk.

Rapporten visar också att det finns en stor överlappning mellan grupperingarna, där man begår brott tillsammans.

– Vi ser exempelvis att den islamistiska miljön har väldigt kraftig överlappning med den organiserade brottsligheten, säger Amir Rostami. Han säger att det nu krävs fortsatta analyser av resultaten.

– För att vi ska komma åt nyrekryteringen så måste vi minska den här miljön, och det kan vi göra på en rad olika sätt. Vi kan inkapacitera individer, vi kan strypa de finansiella intäkterna, men vi behöver också hjälpa dem att lämna den här miljön, för har vi den här stora massan så blir det någon form av svamp som suger till sig personer som har kanske en högre benägenhet att söka sig till de här miljöerna, säger sociologen Amir Rostami.

Henrika Åkerman
henrika.akerman@sverigesradio.se

Forskningsrapport: Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige

Framtaget av Institutet för framtidsstudier

Författare: Amir Rostami, Hernan Mondani, Christoffer Carlsson, Joakim Sturup, Jerzy Sarnecki, Christofer Edling

Rapport 12 november 2018

Ladda ner hela rapporten här: https://www.iffs.se/media/22498/brott_2018_4.pdf

Extremism och organiserad brottslighet

Det här är grupperna som är inblandade i en fjärdedel av brotten i Sverige

Information om 15 244 personer som kopplas till de antagonistiska miljöerna har samlats i en databas. Kön, bakgrund, utbildningsnivå, psykisk ohälsa och huruvida personen har varit föremål för sociala insatser är några av variablerna som studerats.

De 15 244 utgör bara 4,5 procent av alla individer som förekommer i polisens misstankeregister.

För att få en bättre helhetsbild hur de här personerna samverkar och begår brott med andra har forskarna även studerat de så kallade medmisstänkta.

Tillsammans står de för 25,6 procent av alla brottsmisstankar under åren 1995-2016.

Den här förhållandevis lilla gruppen står alltså för en stor andel av alla brott som begås i Sverige.

Studien är den största i sitt slag och tanken är att den ska ge en bättre bild av hur grupperna skapas och vad som gör att människor söker sig till dem.

Vad vet vi då om de olika grupperna från rapporten?

De olika grupperingar kan delas in i tre större grenar: organiserad brottslighet, extremistiska miljöer och fotbollsfirmor.

Den organiserade brottsligheten är den största grenen. Där hittar vi 83 procent av individerna.

Drygt 10 procent av de studerade individerna tillhörde någon av extremistgrupperna och runt 5 procent tillhörde en fotbollsfirma. Så här ser fördelningen av de drygt 15 000 personerna ut, grupp för grupp:

Antal i varje grupp

Grupperna

Likheter och skillnader

Det finns några gemensamma faktorer som förenar de olika grupperna, och några som skiljer dem åt.

En gemensam nämnare är att flesta som befinner sig i de antagonistiska miljöerna är unga – om man ser till alla grupper som kartlagts är medelåldern 26 år och typåldern, det vill säga den ålder som är vanligast bland personerna som kartlagts, 19 år. Eftersom straffmyndighetsåldern i Sverige är 15 år så förekommer inte några personer under 15 i kartläggningen.

En annan likhet är att grupperna till allra största del består av män. Men om man jämför den organiserade brottsligheten med extremistgrupperna så ser man att kvinnor är vanligare bland extremisterna. Bland extremisterna är 15 procent är kvinnor, jämfört med 6 procent inom den organiserade brottsligheten.

Om kön och ålder är relativt lika mellan grupperna så skiljer de sig mer när det kommer till ursprunget som vi tittar närmare på nedan.

 Inrikes född med två inrikes födda föräldrar

 Inrikes född med en utrikes född förälder

 Inrikes född med två utrikes födda föräldrar

 Utrikes född

Generellt sett kan man se att den organiserade brottsligheten har en låg andel personer födda i Sverige med två sverigefödda föräldrar, undantaget MC-gäng, och extremistgrupperingarna har en hög andel av samma grupp, undantaget Islamistgrupperingarna.

Psykisk ohälsa

Undersökningen har också tittat på förekomsten av psykisk ohälsa bland de olika grupperingarna. Ungefär hälften, 45 procent, av individerna som studerats har diagnosticerats med någon form av psykisk ohälsa. Studien har också tittat på de syskon till individerna som inte finns med i polisens misstankeregister för att få en jämförelsepunkt. Av syskonen hade bara drygt var sjätte, 17 procent, diagnosticerats för psykisk ohälsa.

Av de olika grupperingarna är den diagnosticerade psykiska ohälsan lägst bland Islamistiska grupperingar. Det kan enligt rapportförfattarna delvis bero på att en stor del av den gruppen inte är födda i Sverige – personer i den här gruppen kan ha varit i kontakt med psykiatrisk vård innan de kom till Sverige.

Sociala insatser

Knappt var femte person, 19 procent, av individerna i kartläggningen har någon gång varit föremål för ingripande åtgärder från socialtjänsten, såsom omhändertagande och placering utanför hemmet.

Vanligast förekommande är sådana insatser bland gatugängen, där 27 procent någon gång varit föremål för insatser från socialtjänsten. Minst vanligt var ingripanden hos personer i den autonoma miljön där 7 procent varit föremål för insatser.

Utbildningsnivå

Den högsta uppnådda utbildningsnivån är en annan sak som skiljer de olika grenarna åt. Inom den organiserade brottsligheten, har en stor andel bara en förgymnasial utbildning, medan personerna som verkar extremistiska miljöerna i större utsträckning har en gymnasial eller eftergymnasial utbildning.

 Förgymnasial utbildning

 Gymnasieutbildning

 Eftergymnasial utbildning

 Uppgift saknas

Här sticker de autonoma grupperna ut särskilt mycket – 43 procent av individerna i gruppen har en eftergymnasial utbildning.

Brottstyper

Den vanligaste typen av brott i alla grupperna som studerats är våldsbrott. Men även här syns en skillnad mellan grenarna: bland de extremistiska grupperna står våldsbrott för en större andel av den totala andelen brott än bland grupperna inom den organiserade brottsligheten.

På motsvarande sätt är narkotikabrott, stölder och ekonomisk brottslighet generellt sett vanligare inom den organiserade brottsligheten.

 Våld

 Narkotikabrott

 Stölder

 Ekonomisk brottslighet

 Trafikbrott

 Vandalism

 Sexualbrott

 Övriga brott