Troshjälten Amos. Stefan Sturesson undervisar:
Profeten Amos var en fåraherde och fikonodlare från Tekoa, en enkel man från en liten stad i Juda rike, men han blev en av de mest kraftfulla rösterna mot avfall, religiöst hyckleri och social orättvisa i Bibeln.
Ofta talar man om honom som en av de mindre profeterna, detta för att hans profetbok bara har nio kapitel. Men man kan inte mäta hans betydelse i antal kapitel. För mig är han en mycket betydelsefull profet med ett angeläget budskap, som han framför på ett kraftfullt sätt.
Han profeterade på 700-talet f.Kr. i Israel, det norra riket, under kung Jerobeam II:s regeringstid. Under dennes regeringstid blev det en ekonomisk blomstring i landet, men också en tid av orättvisor mot folket, där de fattiga förtrycktes. Det var också en tid av trosmässigt avfall och tilltagande avgudadyrkan.
Amos kallelse och budskap
Amos, den enkle herden, vars namn betyder ”börda” eller ”tyngd”, upplevde en stark kallelse direkt från Gud att profetera för nordriket Israel. I Amos 7:14,15 berättar profeten själv om sin kallelse:
Amos svarade Amasja: ”Jag är ingen profet, ingen profetlärjunge. Jag är boskapsherde och odlar mullbärsfikon. Men Herren tog mig från hjorden och Herren sade till mig: Gå och profetera för mitt folk Israel.”
Tekoa låg i sydriket Juda. Ändå tvekade inte Amos att åtlyda Herrens kallelse och bege sig därifrån till nordriket Israel och förkunna Herrens domar. Hans budskap var skarpa och kompromisslösa, riktade mot både Israels grannfolk och Israels folk. Att uttala domar mot Israels grannfolk var säkert uppskattat av de styrande, men Amos gick också till rätta med det egna folkets hyckleri, där religiösa ritualer utfördes samtidigt som rättfärdighet och moral åsidosattes. Han kritiserade Israels ledare och samhällets elit för deras korruption, orättfärdighet och falska religiositet. Han varnade för att Gud inte accepterade offer och religiösa ritualer från ett folk som samtidigt gjorde orätt mot många och ignorerade Guds bud. Hela femte kapitlet är en vidräkning med Israels synder, men samtidigt en maning till omvändelse. Amos 5:12,13 är ett exempel på de starka domsorden:
”för jag vet att era brott är många och era synder talrika, ni som förtrycker den rättfärdige och tar mutor och hindrar de fattiga att få rätt i porten. Därför tiger den förståndige i denna tid, för det är en ond tid.”
Men Amos är inte sen att komma med vad Gud egentligen vill, ty han älskar sitt folk: ”Sök det goda och inte det onda, så får du leva” (Amos 5:14). Hans mest kända ord, som medborgarrättskämpen Martin Luther King ofta citerade, lyder:
”Låt rätten flöda fram som vatten och rättfärdigheten som en ständigt rinnande ström!” (Amos 5:24).
För att rätten skall flöda fram krävs det villiga hjärtan som öppnar sig för att göra Guds goda vilja. Men det var inte många i Israel som tog emot budskapet.
Amos profeterade om konsekvenserna av Israels avfall och varnade för att folket skulle drabbas av Guds dom om de inte vände om. Här i det norra riket hade profeten Elia utkämpat sin kamp mot Baalsprofeterna hundra år tidigare. Israels kungar som skulle ha Guds smörjelse och vara ledda av Gud avföll och öppnade dörren för avgudadyrkan. Elia nedkallade på sin tid Guds dom över Baalsprofeterna, nu under Amos tid faller domen över hela folket. Amos domsprofetior gick i uppfyllelse när assyrierna invaderade och fördrev folket i nordriket år 722 f.Kr.
Huvudtemata i Amos profetior
Amos kritiserade skarpt de rika och mäktiga för att de exploaterade de fattiga och förvrängde rätten. Han betonade att sann gudsdyrkan inte kunde existera utan rättvisa och rättfärdighet i samhället. Detta framgår tydligt i hans uppmaning: ”Låt rätten flöda fram som vatten …” Amos varnade för att Israels moraliska förfall skulle leda till Guds dom. Han förutsåg nationens fall och förstörelse som en konsekvens av dess synder, vilket senare inträffade när Assyrien erövrade Israel år 722 f.Kr.
Amos bok kan indelas i tre delar:
• Domar över nationerna
(Kapitel 1–2): Här uttalar Amos domar över Israels grannfolk för deras överträdelser. Men inte heller Israel undslipper Guds dom, som återges i det andra kapitlet:
”Bland era söner väckte jag upp profeter, bland era unga män nasirer. Är det inte så, ni Israels barn? säger Herren. Men ni gav vin till nasirerna och befallde profeterna: Profetera inte! Se, jag ska trycka ner er som en vagn trycks ner när den är fullastad med kärvar. Då ska den snabbe inte finna någon tillflykt, den starke inte kunna bruka sin kraft och hjälten inte rädda sitt liv. Då kan bågskytten inte hålla stånd, den snabbfotade inte komma undan och ryttaren inte rädda sitt liv. Den modigaste bland hjältarna ska den dagen fly naken, säger Herren.” (Amos 2:11-16)
• Tre profetior om Israel
(Kapitel 3–6): Dessa kapitel innehåller stark kritik mot Israels sociala orättvisor, korruption och falska trygghet. Israel var Guds utvalda folk. Herren hade fört dem ut ur fångenskapen i Egypten in i det land Han själv hade utvalt åt dem. Ändå började allt fler gå sin egen väg, man blev stolta, självsäkra och trodde sig ha frihet att synda därför att Gud hade befriat dem och visat sin kärlek till dem. I kapitlen 3-6 talar Amos ut starka domsord från Gud. Så här lyder första versen i kapitel 6:
”Ve de trygga på Sion, de självsäkra på Samarias berg, de förnämsta i det främsta folket som Israels hus vänder sig till!”. I vers 7 kommer domen: ”Därför ska de nu vara först att föras bort i fångenskap. Då är det slut med skrålet från dem som latade sig.”
• Fem syner om dom och upprättelse
Kapitel 7-9: Amos delar visioner som symboliserar Guds kommande dom över Israel, inklusive syner om gräshoppor, eld och en störtande mur. När Amos i sin syn ser att gräshopporna kommer att förstöra allt grönt i landet, ber han till Gud ”Herre förlåt. Hur skall Jakob kunna bestå, han som är så obetydlig” (Amos 7:2). Då ångrar Gud sig och lovar att det inte skall ske. Detta upprepar sig ytterligare en gång efter en syn om eld som förstör landet. Men efter ytterligare syner säger Herren ”Jag skall inte ytterligare en gång skona dem” (Amos 8:2). När ingen omvändelse sker kommer domen.
Amos budskap – lika relevant idag
Amos budskap om social rättvisa och äkta moralisk integritet är tidlöst och synnerligen relevant även i dagens samhälle. Hans fördömande av hyckleri och korruption, samt hans uppmaning till rättvisa och rättfärdighet, utmanar oss att reflektera över våra egna samhällens strukturer och värderingar. Amos påminner oss om att sann andlighet inte bara handlar om ritualer och ceremonier, utan om hur vi behandlar varandra och strävar efter ett rättfärdigt samhälle.
Genom att studera profeten Amos liv och budskap får vi insikt i vikten av ett rättfärdigt liv med moralisk integritet och en levande gudstro. Han angriper synder som är skrämmande aktuella även i vår tid. Amos profetbok påminner oss om att sann tro också innebär att göra det rätta mot våra medmänniskor. Hans ord ekar genom historien som en stark uppmaning till rättvisa och medmänsklighet. Så glöm inte profeten Amos när du läser din bibel.
Den slutliga upprättelsen
Amos profetbok slutar med ett löfte om upprättelse. Vägen dit går genom prövningar. Först måste en sållning ske, agnarna måste skiljas från vetet. ”Ty se, jag befaller att Israels hus skall sållas bland alla hednafolken, som om det siktades i ett såll.” (Amos 9:9)
Det är detta som även idag kan vara svårt att acceptera. Men vill man vara en del av gudsfolket, följer ett stort ansvar; förbannelse om man gör det orätta, men välsignelse om man i sann tro gör det rätta och lyder Gud. För Israel, som hade avfallit, innebar det straffdomar. ”Endast er har jag känt som mitt folk av alla jordens släkter, därför skall jag också straffa er för alla era missgärningar.” (Amos 3:2).
Men det slutar inte där. När agnarna är bortsållade återstår en kvarleva, som har något underbart att se fram emot. Amosbeskriver en tid då ingen längre lider av undernäring medan andra frossar i överflöd (Amos 9:13), en värld där alla i landet arbetar tillsammans för det gemensamma bästa, där svält och sjukdomar är utrotade och landet blomstrar:
”På den dagen skall jag resa upp Davids fallna hydda, mura igen dess sprickor och resa upp det som är nerrivet. Jag skall bygga upp den som i forna dagar, så att de kan ta i besittning vad som är kvar av Edom och av alla hednafolk över vilka mitt namn har nämnts, säger HERREN, han som gör detta. Se, dagar skall komma, säger HERREN, då plöjaren skall följa skördemannen i spåren och druvtramparen såningsmannen, då bergen skall drypa av druvsaft och alla höjder flöda över. Jag skall göra slut på mitt folk Israels fångenskap. De skall bygga upp sina ödelagda städer och få bo i dem. De skall plantera vingårdar och få dricka vinet från dem. De skall anlägga trädgårdar och få äta deras frukt. Jag skall plantera dem i deras eget land.” (Amos 9:11-15)
Davids fallna hydda ska resas igen. Är det inte underbart med dessa löften till gudsfolket? De förlossade vänder åter, gudsfolket och löfteslandet upprättas. Vi som lever idag har fått se början av denna upprättelse, men ännu återstår det mest underbara, när folket och konungen återförenas. Israel och alla de som inympats i gudsfolket har sin bästa tid framför sig.
Stefan Sturesson
Stefan Sturesson
är född i Kalmar, uppvuxen på Öland och bor sedan många år i Västerås, tillsammans med sin hustru Pauline.
Barnen är utflugna, och de har glädjen att även ha fyra barnbarn.
Stefan förklarar: ”Jag har en bakgrund som företagare (företagskonsult) och journalist inom kristen press. Idag verkar jag huvudsakligen som bibellärare och föreläsare, mycket med inriktning på Israel och dess roll i frälsningshistorien.”
Stefan har också skrivit flera böcker i detta ämne.
Lämna ett svar