
Livet går i vågor och har skiftande karaktär – det senaste året har bevisat detta
I mars fick vi vårt första barnbarnsbarn
Midsommaraftonen firades med ungdomskärleken
Veckan senare fick jag en hjärtinfarkt
Efter 4-5 timmars bärande av kartonger och annat lösöre från Hopes lägenhet var jag helt kraftlös. Camilla tyckte att jag var så blek. Väl hemma bad Kristina mig att vila en stund.
Dagen därefter gick vi till Östra sjukhuset, tio minuter bort.
? Supersnabb sjukvård
Väl inne på akuten ropade man omgående upp mitt nummer. Det gick så fort, jag hann inte ens sätta mig. Undersökningen visade att jag dagen innan hade fått en hjärtinfarkt.
Nu hamnade jag på IVA, intensivvårdsavdelningen. Det var första gången sedan 1958 som jag varit inlagd på sjukhus. Så någon vidare erfarenhet av hur sjukvården fungerar inifrån våra sjukhus hade jag inte.

? Operedas under nästan två timmars tid
Under söndagen, den 1 juli, blev jag opererad under nästan två timmars tid på Sahlgrenska. Sex titan nät, i olika längder och dimensioner, inopererades via den högra handleden av en skicklig hjärtläkare. Nyfiken som jag är följde jag operationen på en stor skärm, några meter bort.
Operationen gick bra och under onsdagen blev jag utskriven. Tiden därefter har varit fyllda av läkarbesök.
Från att förut knappt behövt en enda medicin så måste jag nu ta många mediciner varje dag.
Livet skiftar.
? Fick nio besök under de första timmarna
Inom ett par timmar – efter operationen av hjärtinfarkten – var mitt sjukrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset överfullt av besökande vänner.
I rummet får man som högst ta emot två, tre besökare men, som tur var, körde ingen ansvarig ut någon enda.
? Hjärtkapaciteten har blivit försämrad
Vid mitt senaste besök, före jul, hos en hjärtspecialist fick jag reda på att mitt hjärtas vänstra del nu hade blivit mindre och hjärtkapaciteten därigenom blivit bättre.
”Det var bra”, sa hon.
Men hur går det ihop med att man ska ha ett stort hjärta?

? Nio-årige Theo hörde en röst som sa: ”Välkommen”
I mitten av juni hörde Theo en röst som talade till honom under en andakt i kyrkan. När han vände sig om såg han ingen bakom sig. Efter en stund förstod han att det var Gud som kallade på honom och då sa rösten:
”Välkommen!”
Theo tog emot Jesus där och då.Dagen efter berättade han om händelsen för sin mamma Caroline – och var då fast besluten om att låta döpa sig
Söndagen den 1 juli fick vi bevittna dopet. ”Det var fantastisk!” skrev Caroline på Facebook och fortsatte;
”Tack Theo att vi fick vara med och tack Claes att du talade så fint och förrättade dopet.”
? Som morfar var jag också inbjuden att vara med på Theos dop
Men en hjärtinfarkt kom emellan. Under tiden för dopet opererades jag under nästan två timmars tid på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
När Theo, senare på söndagseftermiddagen, besökte mig på sjukhuset så sa jag till honom (i förtroende) att dagens viktigaste händelse var det som hände honom vid dopet. Han nickade och log.

? Dopet är en yttre bild av att Theo vill tro på Jesus, följa och lyda – livet igenom
Men varför döptes inte Theo i en dopfunt i kyrkan? Varför blev Theo nersänkt i vattnet för att sedan tas upp igen?

? Bibeln säger att dopet är en bild
,,, av det som Jesus gjorde för Theo på Golgata kors, liksom för alla andra människor.
Där led Jesus Kristus för mänsklighetens alla synder, genom alla tider. Där dog han för oss. Genom detta enormt stora uttryck för sin utgivande kärlek befriade han oss från allt ont. Då och där förlät han oss människor alla våra synder. Han betalade hela mänsklighetens skuld vid ett enda tillfälle. Där förlät han oss alla våra skulder och alla våra misslyckanden – även Theos.
? Jag behöver inte ha dåligt samvet och vara rädd
För mig personligen är det underbart att veta att jag slipper att ha dåligt samvete på grund av alla felsteg och alla misstag som jag har gjort.
Nu har jag frid på insidan – eftersom jag är förlåten genom det som Jesus gjorde för mig på ett kors utanför Jerusalem för snart 2 000 år sedan. Han gjorde för mig vad jag inte själv kunde utföra. Kanonbra.
Jesus var död i tre dagar och tre nätter
När Jesus hade dött befann han sig i dödsriket, bland alla andra döda. Efter tre dygn uppstod han igen ifrån de döda.
Det var ett enormt under som Gud då gjorde för oss. Han beslöt sig för att sända den helige Ande ner i dödsriket för att där väcka upp Jesus från de döda.
Genom att Jesus uppstod från de döda får alla som tror på honom, i sitt hjärta, evigt liv! Vilken gåva och vilken enorm grej. Man har svårt att fatta vad det handlar om.


? Vad betyder det att bli döpt i vatten, i Jesu Kristi namn?
Att bli döpt i vatten är en yttre bild och en bekräftelse på att något har hänt på insidan.
Genom att Theo sänktes ner i vattnet dog han, på ett bildligt sätt, med Jesus och blev där begravdes han med honom. När sedan prästen Claes lyfte upp Theo ur vattnet uppstod han, på bildlikt sätt, med Jesus för att leva med honom, dag för dag och för alltid. En underbar bild, sanning och tanke.
? Bibeln förklarar i bibelns Apostlagärningar i kapitel 10 och verserna 47-48 att den troende skall döpas i vatten i Jesu Kristi namn:
”Då frågade Petrus: ´Inte kan väl någon hindra att dessa blir döpta med vatten, när de liksom vi har tagit emot den helige Ande?` Och han befallde att de skulle döpas i Jesu Kristi namn.”
I Kol 2:12 står det att: ”… och (ni) begravdes med honom (Jesus) i dopet. I dopet blev ni också uppväckta med honom genom tron på Guds kraft, han som uppväckte honom från de döda.”

? Hopes och Karls dotter Ava föddes den 13 mars – vårt första barnbarnsbarn

? Video om Avas jollrande här:
Vårt underbara barnbarnsbarn AVA, snart två månader gammal på videon.
”Hon är hur söt som helst”, tycker gammelmormor och gammelmorfar. Hope är en så duktig mamma. Vi är stolta och tacksamma.
? Ava och hennes föräldrar Hope och Karl välsignades i Hillsong Church – se videoklippet
Det är ljuvligt att få höra att himmelens Gud har underbara framtidsplaner och tankar för dem!




.



? Fina kvinnor – alla tre

? Kristallbröllop



? Fotball for All – tränas av Samuel

Ta gärna del av detta intressanta reportage som sändes i radions Studio Ett den 14 december. Det handlar om Fotball for All, som leds av vår son Samuel. FFA är ett integrationsprojekt som stöds av Erikshjälpen och Frälsningsarmén.
? Här kan du se ett videoklipp om Fotball for All från den 14 december:
https://www.facebook.com/srekot/videos/1451751224957659/UzpfSTEwMDAyNTIxOTY2MTg4OTozMDg4MzcwMDMzMDAyODY/
? Här kan du läsa texten till reportaget i Studio Ett från den 14 december:
? Här kan du lyssna till radioinslaget i Studio Ett från den 24 december: 8:39 minuter långt inslag
https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=28680
? Samuel och hans familj önskar Gud jul och ett välsignat år!
? Märta och Judith fick träffa en friidrottsstjärna


Kanske undrar du över hur gick det till när jag fann min ungdoms kärlek?
Två unga väninnor, en förskollärare från Uppsala och en sjuksköterska från Piteå, beslöt sig för att fira midsommar tillsammans. Men var då? Det var den centrala frågan.
? Smarta som de var kom de överens om att åka buss
Åt var sitt håll, var planen. Mirjam skulle åka norrut längs E4-an medan Kristina skulle ta sig söderut – för att mötas mitt på hållet – i Örnsköldsvik.
Väl kommen till Ö-vik tog de in på närmsta (och flottaste) hotell. Från busstationen hade de att vandra sådär en 50 meter. När de väl stigit av bussen – var det enkelt för dem att checka in på Stadshotellet.
? Efter en natts vila, i stans skönaste sängar
… vaknade de pigga och glada på midsommaraftonens morgon, den 22 juni 1968. Att de var pigga och utvilade var väl att ta i. De hade ju inte mötts på ett halvår, därför blev samtalet, damerna emellan, lite väl långvarigt. Men lite sömn blev det ändå, låter en av de inblandade meddela.
När de hade fixat mascaran, pudrat sig lite varsamt och ordnat med allt det andra som hör till, iklätt sig de allra finaste stasserna – som fagra ungmör alltid brukar göra – så bar det av mot Dekarsön till.
? Dekarsön var alltså målet för damernas midsommarfirande

Men till Dekarsön går inga bussar under midsommarhelgen, fick de veta. Då får vi gå, sa båda i kör. Hoppas att vägen är gångbar, vi har ju inga stövlar med oss.
Glada i hågen började vandringen ut ur staden, utefter den östra kustlinjen, nära vägrenen.
? Efter en stunds promenad stannade plötsligt en folkvagnsbuss
Föraren av den något åldriga farkosten vevade ner rutan och frågade lite försiktigt om de möjligen var på väg till Solbacken?
”Javisst”, svarade damerna när skåningen erbjöd dem skjuts.
? Sedan bad denne 22-årige gentleman dem att stiga in i Solbackenbussen
Artig som han var presenterade han sig som KG Larsson, elev vid Johannelunds teologiska institut i Bromma, och praktiserande husfar på Solbacken under sommaren.
Kvällen närmade sig med mötet i sommarkyrkan. Örnsköldsviks ungdomskör skulle sjunga och vittna. I kören, längst bak och något till vänster bland basarna stod jag, klädd i brunt från topp till tå – såväl flugan som kostymen.
? Fick vara med i ungdomskören – på nåder
Att jag fick vara med i ungdomskören var allt lite märkligt. Tonsäker kan man inte påstå att jag varit – varken då eller senare. Det märktes när Mats, nu och då, satte sin högra armbåge i min vänstra sida. Men jag brydde mig inte så mycket om det, jag fick ju ändå vara med.
Mitt i den fullsatta kyrkan satt nu kvinnan, som så småningom skulle erövra mitt hjärta, men det visste jag inget om då.
Jag funderade inte alls i några kärleksbanor den här kvällen den 22 juni 1968. Jag var ju bara 19 år gammal och nöjd med livet.



Efter mötet inbjöds vi till fika i huvudbyggnaden
Lennart och jag satte oss tillrätta i källaren för att fika. Men jag noterade att där fanns två kvinnor som satt alldeles för sig själva. Det måste jag ändra på, tänkte jag. Därför gick fram till dem och undrade om vi fick fika tillsammans med dem. Det är viktigt med omvärldsanalys, hade jag lärt mig.
De tackade ja – och hela midsommarhelgen skulle bli lyckad – visade det sig. Mirjam hette den ena och Kristina den andra. Med Kristina uppstod god kemi.
Senare på kvällen inbjöd jag, ihop med andra vänner, till fortsatt fest hemma hos mig, i mitt hyrda rum i Gullänget.

? Kvällen blev riktigt bra;
Gäster kom och gäster gick. När klockan slog midnatt rycktes dörren plötsligt upp. Två pojkar stack in huvudet, varpå den äldre av dem sa ett enda ord; ”frid”. Sedan stängde Ingemar dörren och försvann, i ljusa natten, i sällskap med min bror Alvar.
Ordentliga som vi var; Lennart och jag, så skjutsade vi Kristina och Mirjam tillbaka till Solbacken en stund senare. Där hade de hyrt rum under helgen.
? Innan vi sa ”hej och god natt”

så erbjöd vi dem en sightseeing-tur, runt den vackra Ö-viksbygden, under midsommardagen, om det passade.
De unga damerna var inte sena till att tacka ja – då började något hända i det inre hos den unge bondpojken från de stora skogarna.
? Precis som vi kommit överens om – kom vi ut till Solbacken – denna dagen efter
Midsommardagen ägnade vi åt att visa upp det bästa som Ö-vik – som blev köping 1842 och stad 1894 – hade att erbjuda men också till att lära känna varandra bättre.
Dagen gick hur fort som helst – och på kvällen kom en liten tår i ögonvrån – när vi skildes åt. Jag fick Kristinas telefonnummer och adress – men jag lämnade inte ut mina uppgifter, tycks jag komma ihåg.
? Ungmöerna tänkte fortsätta semesterresan till Trondheim
De hade fått nys om att man kunde ta sig ner till lastbilcentralen, nere i hamnen. Där skulle de kunna höra efter om de möjligen skulle få lifta med en fiskbil till vårt västra grannland. Dagen efter visade det sig gå bra.
Efter en tid fick jag rapport om att kvinnan – som blev mitt livs drottning två år senare – nynnade:
”You are my sunshine …” under den resterande delen av semestern.
? Någon som undrar vem hon sjöng om?!
? Sedan årtionden tillbaka har Kristina
… visat sig vara oerhört begåvad på att älska och serva mig, våra barn, ingifta, våra barnbarn och barnbarnsbarn.
Att vi fortfarande, efter 50 år, får leva tillsammans och uppriktigt säga att vi älskar varandra och menar det – är en fantastisk gåva.
Broder ! Vad trevligt att få en hälsning från Fälltjäls sonen. Då man ser tillbaka så hade
vi en fin tid i Ö-vik.
Gud välsigne dig
Tack Brage
Ja visst hade vi en fin tid i Ö.vik. Tillsammans.
Du var en viktig anledning till att jag trivdes så bra där.
I din fina Volvo 444 (eller var det en 544?) fick jag skjuts mer än en gång runt, runt hela stan.
… och till olika städer efter Norrlandskusten också.
Roligt att minnnas – tillsammans!
Tack Sven-Allan och Kristina för hälsningen och brevet. Gud välsigne er och er stora familj. Hälsningar Kiell & Gertrud
Tack Kiell och Gertrud för kommentaren och för mångårig vänskap!
Det är så roligt att få läsa om er alla och vad som hänt bl.a. under 2018!
Själva har vi av förståeliga skäl bara hunnit få barnbarn och lilla Lova fyller två år i mars.
Önskar er allt gott under 2019!
Tack Karin för ditt inlägg.
Alltid kul att höra ifrån dig:
Hallå broder
Trevligt att läsa din livsberättelse.
Blev inte minst förvånad över att jag på något sätt varit en liten pusselbit i Guds stora
pussel för att få ihop ditt liv.
Gud välsigne er alla!
Din medbroder
KG Larsson
Jönköping (sedan april 2017)
Tack KG för din kommentar.
Gud använder vem han vill!
Ber att du ska få erfara ett välsignat 2019.