Troshjälten Jona. Christer Westman undervisar:
I nordriket, Israel, var Jona profet under Jerobeam II:s regering 783-745 f. Kr. Det kan man läsa om i 2 Kon 14:23 och framåt: ”Jona , Amittajs son från Gat Hachefer.”
Enligt judisk tradition ska Jona ha tillhört kretsen av Elias profetlärjungar. I övrigt vet vi inte mer om Jona än vad som framgår av Jona bok.
Hans namn betyder = ”duva”.
Jona har kallats ”hednamissionären”.
Jona bok – ”Det obegripliga tålamodet”
Boken har kallats ”Det obegripliga tålamodet” och visar på Guds oerhörda nåd och tålamod med ett ogudaktigt släkte som ångrar sin synd och gör bättring.
Bokens huvudtanke – Människovärdet inför Gud – står i kapitel 4:10-11
Den har också kallats ”Världens äldsta missionskrift”.
Medan andra profetböcker består av syner och profetior innehåller Jona bok bara en profetia i bara en mening, 3:4 b: ”Om 40 dagar ska Nineve förstöras”.
Boken beskriver Jona och hans äventyr – i sin olydnad mot Gud
Meningarna är delade om när boken skrevs, boken anger heller inte vem som är författaren.
* Boken skrevs efter Nineves fall
* redan före nordrikets undergång 722
* nära i tid med händelserna som skildras. Då kan författaren vara Jona själv, även om han omnämns i tredje person
* många räknar Jona som den äldste av samtliga skriftprofeter
Nineve var under 50 års tid huvudstad i den tidens stormakt – Assyrien
Nineve låg 80 mil nordöst om Israel och var i 50 år huvudstad i den tidens stormakt Assyrien. Det var en mycket stor stad, det tog tre dagar att färdas igenom den (Jona 3:3). Den inre stadsmuren var 12 km lång och arkeologer menar att det som mest bodde 200,000 människor iden. (Kärnbibeln)
Assyrien var då Israels värsta fiende, en ogudaktig, ond makt som utövade oerhörda grymheter mot sin omgivning och sina fiender. Ingen kunde förtjäna Guds nåd mindre än Assyrierna.
Jona – hans uppdrag och lydnad
Jona 1:1 ”Herrens ord kom till Jona Amittajs son, bege dig till Nineve, den stora staden, och håll en straffpredikan. Jag har fått ögonen på ondskan där.”
Men istället för att lyda Guds uppmaning flydde han åt helt motsatt håll, till Jafo och gick ombord på ett skepp med destination Tarshish i Spanien.
Orsaken säger Jona själv i 4:1: ”Jona blev missnöjd. I vredesmod bad han till Herren: Herre, var det inte det jag trodde redan där hemma? Det var därför jag ville fly till Tarshish förra gången. Jag visste ju att du är en nådig och barmhärtig Gud, sen till vrede och rik på kärlek, beredd att ångra det onda du hotat med.
Assyrierna var hans folks fiender och Jona hatade dem och ville inte medverka till att de skulle få nåd av Gud. Han försökte fly från Gud, men fick uppleva både konsekvensen av sin olydnad och Guds nåd i sitt eget liv, när han ödmjukade sig och ropade i sin nöd.
Herren sände en våldsam storm så skeppet var när att brytas sönder, och t.o.m. de vana sjömännen ”greps av fruktan” (Jona 1:5) och trodde de skulle förlisa i stormen och ropade till sina gudar.
Jona däremot låg under däck och sov, i ”djup sömn” (Jona 1:5). Kaptenen upptäckte honom. (Septuaginta nämner Jonas snarkningar som drog till sig kaptenens uppmärksamhet.)
Kaptenen väckte Jona bryskt med orden ”Hur kan du ligga och sova?” Upp med dig och åkalla din Gud så kanske Han tänker på oss så vi inte går under.” (Jona 1:6)
Efter lottdragning bekänner Jona att han är orsaken till stormen. Nu är han beredd att offra sitt liv för sjömännen. ”Kasta mig överbord så lugnar sig havet.” (Jona 1:12)
Nu händer det som fått många under årtusenden att tvivla på bokens äkthet, att Jona på Guds befallning låter en stor fisk sluka honom, och att fisken på Herrens befallning efter tre dagar och tre nätter spydde upp Jona på land. (Jona 2:11)
Åter igen kom kallelsen, 3:2: ”Bege dig till Nineve, den stora staden och förkunna vad jag befaller dig!”
Nu gav han sig iväg, gick en dagsvandring in i staden och förkunnade: ”Om 40 dagar ska Nineve förstöras!”
Resultatet blev som Jona fruktat
Jona 3:5: ”Folket trodde på vad Gud sagt . De utlyste en fasta, och alla, stora och små, klädde sig i säcktyg.”
”När kungen fick höra vad som skett steg han upp från sin tron och kungjorde att: Inga människor eller djur, varken får eller kor, får äta och dricka, gå i bet eller vattnas. Både människor och djur ska bära säcktyg och ropa högt till Gud. Var och en ska upphöra med sin ondska och sina övergrepp.” (Jona 3:6-8)
Gud lät inte domen verkställas. Hans nåd flödar över dem som ångrar sin synd.
I Nahums bok beskrivs att bättringen var kortvarig, och efter bara några generationer förstördes staden av mediske kungen Kyaxares år 612.
Assyriernas ondska beskrivs i Nahums bok:
* Nah.1:9-10 beskriver hur de satte sig upp mot Gud.
* Nah. 2:12 talar om deras grymhet mot fiender
* Nah. 3:4 säger att de tillbad andra gudar
Grundtankar
* Gud är också hedningarnas Gud
* Gud är tålamodets Gud, både Jona och folket i Nineve fick uppleva Guds barmhärtighet.
Jona var förebild till …
* ett gensträvigt judafolk, men också ett förebådande av Israels bildande. De var uppslukade av folkhavet, men skulle uppstå som nation. (Edvin Wirén ”När Han öppnade boken” från 1936)
* den fördärvade människonaturen
* till Kristus
* och bild av den enskilde troende
Bokens trovärdighet
Få böcker i GT har blivit så ifrågasatta och illa åtgångna som Jona bok och speciellt berättelsen om Jona i fiskens buk i tre dagar och tre nätter.
Historiskt bekräftat
* Judisk tradition bekräftar bokens tillförlitlighet, och i apokryfiska boken Tobit från 200 talet, Tob 14:4, 8 (Edvin Wiren)
* Filosofen Filon och historieskrivaren Josefus, var båda judar från första århundradet e. Kr. anser också boken vara historisk. (Folkbibeln)
* Mest avgörande är att Jesus hänvisade till Jona, läs Matt. 12:39-41, 16:4 Luk. 11:29-30
* Jesus jämförde sig själv med Jona: ”… inte få något annat tecken än Jona tecknet, ty liksom profeten Jona var i den stora fiskens buk i tre dagar och nätter skall Människosonen vara i jordens inre i tre dagar och tre nätter.”
* Jesus säger också att invånarna i Nineve omvände sig
* Martin Luther sa: ”Jonas historia är så stor att den är rent otrolig. Ja, låter löjligare och orimligare än någon av poeternas fabler, och om den inte stod i bibeln skulle jag skratta åt den som lögn.”
* Bibeltolkaren Matthew Henry: ”Många saker i denna bok är dunkla och svåra att förstå, förbryllande för de lärda, men stark mat för starka män. Den är underhållande för de svagaste och mjölk för barn.”
* Edvin Wiren: ”Genom sin upplevelse av Guds alltomfattande frälsningstankar bildar den en av höjdpunkterna i Gamla tetamentet.”
Slutsats och lärdom av Jona bok
* Guds kärlek omfattar och omfamnar alla människor, även de ogudaktiga och motsträviga
* Han vill rädda alla men måste också döma det onda och syndiga hos människan
* Gud använder bristfälliga tjänare för sina ändamål och kunde t.o.m. göra Jona till sin budbärare, trots hans motstånd och ovillighet
Christer Westman
Lämna ett svar