Troshjälten Haggai. Sorin Rus undervisar:
Profeten Haggai profeterade under perioden efter exilen, närmare bestämt omkring 520 f. Kr., under Darius I:s regeringstid. Detta var en tid då det judiska folket hade återvänt till Jerusalem efter den babyloniska exilen, medan templet låg i ruiner.
Haggai tillhör de tolv så kallade ”små profeterna” i Gamla Testamentet, men hans budskap var avgörande för att motivera folket om att prioritera återuppbyggnaden av templet, vilket var centralt för deras tillbedjan och identitet som Guds utvalda folk.
En dyster situation
Haggais namn betyder ”festlig stämning”. Men stämningen i landet var allt annat än festlig. Glädjeruset efter befrielsen från fångenskapen i Babylon hade lagt sig och vardagen med alla dess bekymmer om mat och uppehälle hade tagit över deras sinnen.
Hela folket, inklusive guvernören och översteprästen, var upptagna med att bygga sina hus, bruka sin mark, samla in sin skörd, ta hand om sin familj, skaffa sig en inkomst, osv. Allt fokus låg på sig själva och sina hus, istället för på Gud och Hans hus.
Folkets ignorans ledde till en mycket dyster situation i landet. Istället för Guds välsignelser, drabbades de av förbannelser. Gud hade varnat dem genom Mose i 2 Mos. 28 om att lydnad leder till välsignelse, medans olydnadens konsekvens blir förbannelse.
I sin omsorg för sitt folk, sänder Gud Haggai för att väcka dem och uppmana dem att lägga märke till den allvarliga situation som rådde i landet. Vad är orsaken till det? Och framför allt, hur kan den förändras till det bättre?
Gud talade genom Haggai om vilka förbannelser som hade drabbat folket och landet.
Haggai 1:6, 9: ”6 Ni sår mycket men skördar litet. (Svält)
Ni äter men blir inte mätta. (Hungersnöd)
Ni dricker men blir inte glada. (Sorg)
Ni klär er men blir inte varma. (Sårbarhet)
Den som får lön har hål i börsen. (Fattigdom)
9 Ni väntade er mycket, men se, det blev lite. (Misslyckande)
Och när ni förde hem det blåste jag bort det. (Dom)
Varför? frågar sig Herren Sebaot?
För att mitt hus ligger i ruiner, medan ni alla har brått med era egna hus.”
Ignoransen för att återuppbygga Guds hus, templet, reflekterade folkets negligerande av att återuppbygga relationen med Gud.
Templet representerade, i det gamla förbundet;
* Guds närvaro och själva vägen till gemenskap med Gud
* Utan ett tempel kunde inte folket komma in i Guds närvaro via översteprästen
* Och utan Guds närvaro gick de miste av hans välsignelser
Gud vill välsigna sitt folk
Gud använder en mycket skarp ton, när han adresserar sig till det judiska folket, genom Haggai.
Vid en ytlig läsning, får man troligen en negativ bild av Gud, då han låter oerhört arg på folket och verkar inte alls bry sig om deras grundläggande behov av mat, hus och arbete.
Men för att kunna förstå motivet till varför Gud är så upprörd, behöver vi få en rätt bild om Honom. Gud är ju kärlek. Han älskar ju sitt folk. Han säger att de är ”Hans ögonsten” (Sakarja 2:8)!
Guds skarpa förmaning kommer inte ur ett fördomsfullt och hämndslystet hjärta, utan ur ett brustet och förkrossat hjärta – som gråter djupt, på grund av att han inte kan välsigna sitt folk! Han vill så gärna göra det, men han kan inte, så länge de inte välkomnar honom mitt ibland dem. Och så länge de inte sätter honom först, högst av allt. Gud vill ju inte döma sitt folk, utan välsigna det rikligen!
Gudsfruktan skapar iver för Guds hus
Haggai 1:12: ”Serubbabel, Shealtiels son, översteprästen Josua, Josadaks son, och alla de som var kvar av folket lyssnade till Herren sin Guds röst och till profeten Haggais ord, eftersom Herren deras Gud hade sänt honom. Och folket fruktade Herren.”
När både ledare och folket lyssnade till Guds förmaning, genom profeten Haggai, drabbades de av Guds fruktan, vilken skapade en stark inre iver för att börja bygga Guds hus.
Haggai 1:13: ”Då sade Haggai, Herrens sändebud, genom ett budskap från Herren till folket: ”Jag är med er, säger Herren.”
Gud överger aldrig sitt folk, men hans närvaro kan manifesteras och upplevas, när de vänder om till honom, fruktar honom, tillber honom och sätter honom först av allt.
Gud först är nyckeln till välsignelse
Det centrala budskapet i Haggais bok är att folket och dess ledare ska prioritera templets återuppbyggande, vilket i praktiken syftar på relationen med Gud. Att sätta Gud först är inget som Jesus hittade på i Nya Testamentet, utan det är ett genomgående tema i hela Bibeln.
Haggais maning till folket i Jerusalem påminner om Jesu maning till sina lärjungar och det judiska folket i Matteus 6:33: ”Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.”
När vi sätter Gud först, kommer han att välsigna oss med allt vad vi behöver och mycket mer än så.
Vi citerar ofta Efesierbrevet 1:3 om att Gud ”i Kristus har Han välsignat oss med all andlig välsignelse i himlen”, men vi glömmer lätt att vi får ta del av Guds både fysiska och andliga välsignelser, när vi sätter honom först i våra liv!
Tre symboliska bilder av Jesus
Det finns tre symboliska bilder på Jesus i Haggais bok:
* templet
* guvernören Serubbabel och
* översteprästen Josua
Templet = Jesu kropp
Templet representerade Guds närvaro, vägen till att möta Gud och platsen där man frambringade offer inför Gud. Det är en bild på Jesus, vars kropp är Guds tempel (Johannes 2:18-21). Jesus är vägen, den enda vägen, till Gud (Johannes 14:6). Jesus är närvarande, när vi samlas i Hans Namn (Matteus 18:20). Jesus är Guds Lamm som tar bort världens synd (Johannes 1:29).
Att fokusera på Guds tempel, istället för sina egna intressen är en bild på frälsningen, då man väljer att ge upp sitt eget och väljer Gud, då man accepterar Jesu offer på korset och börjar ”jobba” på sin relation med Gud genom Jesus, som ger tillträde inför Honom.
Templet syftar på Jesus som Frälsaren. Det var vid templet som man offrade, år efter år, påskalammet för hela folkets synder.
Jesus är Guds rena Lamm som gav sitt liv som offer, en gång för oss alla (Rom. 6:10, Heb. 10:10).
Guvernören Serubbabel = Jesus – som förbundets garant
Den andra förebilden av Jesus är Serubbabel, guvernören över det judiska folket.
I sista versen av Haggais bok, säger Gud till Serubbabel att Han har utvalt honom till att bli en ”signetring”.
Signetringen var på Bibelns tid den som bekräftade ett juridiskt dokument, som t.ex. ett förbund.
Löftet om signetring gäller dock inte Serubbabel personligen, utan sen ättling, i hans släkttavla, som kommer att födas flertal generationer senare – Jesus! (Lukas 3:27).
Jesus är Guds heliga signetring som bekräftar ”löften till fäderna” (Romarbrevet 15:8).
Guvernören Serubbabel är en bild på ”Guvernören” Jesus som regerar över Guds folk och är garanten att Guds löften uppfylls, precis så som Gud har lovat. I Jesus har alla Guds löften fått sitt ja (2 Kor. 1:20).
Översteprästen Josua = Jesus – som överstepräst
Utöver templet och guvernören Serubbabel, nämns även översteprästen Josua ett flertal gånger i Haggai.
Om templet syftar på Jesu offer och guvernören Serubbabel på Guds förbund, är översteprästen Josua en bild på Jesus som Överstepräst, dvs förbundets medlare, den som kommer inför Gud och representerar Guds folk.
Hebreerbrevet 7:22: ”Så mycket bättre är det förbund för vilket Jesus är garant.”
Hebreerbrevet 8:6: ”Men nu har Kristus ett högre prästämbete, liksom han också är medlare för ett bättre förbund som är grundat på bättre löften.”
Slutord
Haggais bok har endast två kapitel. Men det ger en fantastisk bild på den kommande Messias.
Guds skarpa maning till folket att prioritera återuppbyggnaden av templet har som syfte att förbereda vägen för den utlovade Messias. Messias skulle komma till sitt tempel (Malaki 3:1) för att undervisa Guds folk och förkunna Guds rikes ankomst.
Det andra templets härlighet skulle bli större än det föra (Haggai 2:10), på grund av att Gud själv i mänsklig kropp skulle få komma och besöka det. Och frambringa en evig frid och försoning till sitt folk.
Jesus är templet, Han är offret för våra synder, Han är förbundets garant och Han är förbundets medlare.
Jesus är allt, men i sin nåd, väljer han att involvera oss människor i hans frälsningsarbete!
Precis som Jesus – genom Haggai – manade folket att göra sin del,
* genom att engagera sig i templets återuppbyggande,
* manar Jesus oss idag att engagera oss i det heliga uppdraget, som han har gett oss, nämligen;
* att sprida de goda nyheterna om frälsning genom Jesus Kristus till alla folk, ända till jordens ände!
Sorin Rus
Lämna ett svar