Det finns många kristna som inte känner till är att det uppstod förvirring, osäkerhet och debatt angående bibelns grundtext, för nästan 150 år sedan. Det skedde år 1881, när en ny grekisk grundtext gavs ut i England.
När den nya grundtexten kom ut blev viktiga bibelverser förändrade, som berör Kristi gudom, frälsning genom tro, jungfrufödelsen etc. Dessutom blev flera verser, meningar och ord borttagna från bibelns grundtext.
HERREN själv har lovat att bevara sitt Ord
Men det är tryggt att veta att Herren har lovat i sitt eget ord att han skall bevara det.
Matt. 5:18: ”För sannerligen säger jag er: Förrän himmel och jord förgås, ska inte den minsta bokstav eller en enda prick i lagen förgås förrän allt har skett.”
1 Petr. 1:25: ”Men Herrens ord förblir i evighet. Och detta är det ord som har blivit predikat för er.”
Bibelns handskrifter har kopierats för hand
Ända sedan den kristna epoken, efter Jesu uppståndelse från de döda, har bibelns handskrifter kopierats för hand. Innan en gammal handskrift gick sönder såg man till att göra en exakt kopia av den.
Över 4,800 handskrifter, som stämmer väl överens med varandra, vittnar om hur troget de kristna varit i denna uppgift. Dessa handskrifter nådde fram till reformatorerna och kom att ligga till grund för den första tryckta grekiska grundtexten, som kom ut i början av 1500-talet.
Några av dessa reformatorer fick betala med sina liv för att de gav ut bibeln, som med rätta kan kallas för martyrernas bibel. Denna bibel kom att ligga till grund för de väckelser som starkt påverkade många länder under de kommande seklerna.
Reformationsbibeln nådde Sverige år 1541
Reformationsbibeln nådde Sverige och vi fick en egen översättning, Gustav Vasas Bibel 1541. Den bibeln var en översättning av Luthers tyska bibelöversättning. Denna fina Reformationsbibel blev svenska folkets bibel under nästan 400 år.
Eftersom såväl Gustav II Adolfs Bibel 1618 som Karl XII:s Bibel 1703 bara var revideringar, dvs. en lätt modernisering av språket och stavningen.
Förändring kom att äga rum i 1917-års bibel
– då använde man en ny grekisk grundtext
Men i 1917-års bibel skedde det genomgripande förändringar med vår svenska bibel. Vi fick inte bara en ny bibel med ett modernare språk. Vi fick också en väsentligt stympad bibel, då ett flertal verser, meningar och ord tagits bort. Orsaken var att man använde en ny grekisk grundtext.
Det var professorerna Brooke Fos Westcott (1825–1901) och Fenton John Anthony Hort (1828–1892) vid Cambridge University i England som stod bakom denna förändring – år 1881. Då använde dessa en ny grundtext.
Förnekade Kristi försoning för våra synder
Det är viktigt att veta att dessa båda förnekade att Kristi död hade någon försonande faktor för syndare.
Redan år 1851 visade Hort sin mycket negativa inställning till den gamla grundtexten från reformationstiden, Textus Receptus. Han kallade den ”usel” och ”avskyvärd”, i ett brev som han skrev till en av sina vänner.
Upplagorna under 1900-talet bygger, i huvudsak,
på den nya grundtexten
Under hela 1900-talet har det kommit ut nya upplagor av den grekiska grundtexten, som i huvudsak bygger vidare på Westcott och Horts framställningar.
De förenade bibelsällskapens tredje upplaga 1975 ligger till grund för Bibel 2000 och Nestle/Alands version 26, 1979, ligger till grund för Folkbibeln. Dessa nya svenska bibelöversättningar har gått på den nya grundtexten, trots att viktiga versar, meningar och ord har tagits bort.
Om det är den nya grundtexten som är den rätta, då innebär det att reformationsbiblarna såsom King James Version, Luthers Bibel och Karl XII:s Bibel haft fel.
Det innebär också att över 4,800 grekiska handskrifter är fel på många ställen och att den texten som finns i några få gamla egyptiska handskrifter förmodas vara närmare originalet. Det innebär även att den rätta texten har varit försvunnen under lång tid och att det är herrarna Westcott och Hort samt deras efterlöpare som vi har att tacka att de har kommit närmare den ursprungliga texten efter c:a 1,400 år!
En känd textforskare Robert M. Grant, som försvarar detta sätt att försöka fastställa Guds Ord, säger att målet för nytestamentlig textforskning är att försöka återställa den ursprungliga texten, men medger följande: ”Vi har redan förstått att detta mål nästan är omöjligt.”
Vidare har han sagt rent ut: ”Det är allmänt insett att Bibelns originaltext inte kan bli återvunnen.”
Den avgörande frågan blir: Vilka skall vi lita på?
Skall vi lita på Westcott och Hort och nutida textforskare eller på reformatorerna?
Det är ett obestritt faktum att Hort inte var neutral. Vi skall också veta att det finns andra textforskare som inte delar Westcott och Horts framställningar. Dessa undrar varför textforskare bara använder gamla handskrifter och papyrusfragment som stöder den nya grundtexten, men inte andra – som bevisar motsatsen. Varför citeras bara vissa gamla kyrkofäder men inte andra, som med sina uttalanden stöder den gamla grundtexten. Det handlar alltså om att göra ett urval av handskrifter och citat.
Stor gudsfruktan hos dem som kopierade handskrifterna
Vi kan konstatera att de flesta avskrivare av fruktan för Gud varit mycket noggranna när de kopierade och vi har tusentals handskrifter som stämmer väl överens.
Följande fråga blir då viktig att ställa:
Vad tror de på som sätter samman den grekiska grundtexten?
Vilket mål har man?
Reformatorerna gjorde en bedömning – men somliga nutida textforskare tillsammans med Westcott och Hort gör en annan bedömning. Vi vet vad reformatorernas arbete fick för resultat.
Av frukten skall man känna trädet
Vi kan se vilka välsignelser som reformationsbiblarna har fört med sig under de sekler som följde.
Vilken frukt gav Westcott och Horts grekiska grundtext?
Och vad har de efterföljande upplagorna fört med sig?
Bo Hagstedt på Reformationsbibeln hävdar:
”Jag vill påstå, inte en större tilltro till Guds Ords ofelbarhet och oföränderlighet, utan snarare förvirring och osäkerhet. Jag hör till dem som litar på att reformatorerna gjorde rätt bedömning. Jag tror att Herren har bevarat sitt Ord och att vi har en text som generation efter generation har fört vidare till våra dagar och vi har över 4,800 handskrifter som bevisar detta! Vi kan således inte acceptera att verser, meningar och ord får tas bort och att andra verser får en förändrad innebörd.
Finns det verser som vi anser är oväsentliga?
Jag tror att de flesta kristna instämmer med mig att allt Guds Ord är väsentligt.”
”Till sist vill jag nämna att förutom de verser som saknas så har vi hela textavsnitt såsom Mark. 16:9-20, där det står om vilka tecken som skall åtfölja dem som tror och Joh. 7:53-8:11 som handlar om äktenskapsbryterskan. Båda dessa är satta inom klammer. Trots att moderna textforskare och översättare anser att dessa två stora textavsnitt inte skall vara med i Bibeln, så har de ändå inte tagit bort dem ur sina bibelutgåvor. Varför har de inte gjort det? Verser, meningar och ord tar man bort, men inte om det blir ett större textavsnitt med flera verser. Det är ett inkonsekvent handlande.
I en närmare jämförelse mellan 1917 års översättning och Karl XII:s Bibel har vi hittat omkring 1000 skillnader i Nya Testamentet och många av dessa skillnader är mycket viktiga.”
Det här är en sammanfattning av Bo Hagstedts skrivning;
”Låt Guds Ord få vara oförändrat!”
Klicka här:
https://www.bibel.se/obj…/1/LatGudsOrdVaraO_-376590253.pdf
Lämna ett svar